Mitt jobb suger!

Jag trivs inte på mitt jobb. Har arbetat på denna skola i två terminer och ju mer jag tänker på hur jag har behandlats desto argare blir jag. Tänker på detta:

-Hon som är huvudansvarig för skolan, Fröken M, har smutskastat mig inför barnen flera gånger. Istället för att prata i enrum då hon och jag inte drar jämt så har hon ställt sig mitt bland barnen och skällt på mig. Detta gör att jag hamnar i underläge eftersom barnen har stor respekt för Fröken M och inte för mig. Mitt arbete med barnen, där många är väldigt krävande, har blivit svårare för att Fröken M nedvärderar mig.

- Fröken M kollar mig på ett jobbigt sätt. Då jag blev anställd på skolan fick jag sitta och skriva samma saker som de gör i årskurs ett, hela alfabetet och alla siffror, för att Fröken M skulle kolla min handstil. Detta eftersom jag skulle vara ansvarig för ettornas läs- och skrivinlärning. Hallå! Jag KAN skriva ordentligt. Jag HAR läst om barns läs- och skrivinlärning på universitetet.

- Denna Fröken M tycker att det är dåligt att jag inte jobbar över utan betalning. Hon tycker att jag borde det eftersom jag är relativt nyutexaminerad. Det tycker inte jag. För mig räcker det med heltid. Om jag ska jobba mer så ska jag ha betalt för det. Jag har ett privatliv som jag värderar högt.

- Fröken M och rekrorn har behandlat en av mina kollegor som skit. (S är 26 år och nyutexaminerad). Jag kan inte ta dem på allvar i sina ledarpositioner sedan dess. Kollegan S hade hamnat i en situation där hon kände sig kränkt av Fröken M. Då hon pratade med rektorn om det sa rektorn "Vi kan prata om det men då måste Fröken M vara med!" Eftersom Fröken M och rektorn är gamla kompisar satt de och gaddade ihop sig under samtalet och det slutade med att min kollega grät eftersom de var så elaka. "Sluta" bad han med tårarna rinnandes. "Jag orkar inte höra mer". Idioter!

- Fröken M tar mycket personligt. En gång pratade jag med henne om att en elev i hennes klass sparkade mot (höggravida) mig och skrek Håll käften! Detta skulle ingen våga göra mot Fröken M. Dagen efter kom Fröken M och sade att hon inte hade kunnat sova på natten eftersom jag hade sagt så om hennes elev, som att jag menade att hon hade knutit sina elever för hårt till henne. Vakna! Jag sa bara fakta! För mig är det inte ok att någon sparkar emot mig och jag anser att klassläraren tillsammans med mig och andra lärare måste påvisa att beteendet inte är ok.

- Det var ingen som önskade mig lycka till när jag gick hem med min tjocka mage, varken Fröken M eller rektorn. Mycket konstigt tycker jag.

- Det finns två stycken snälla kollegor som jag träffar på fritiden ibland och jag har skickat kort på Prinsen till barnen. De vet om på jobbet att jag har fått en son. Jag förväntade mig inte presenter då Prinsen föddes men tycker däremot att man som chef kan skicka ett litet grattiskort. Det känns uselt att hon inte gjorde det.

- Jag vet att de vill bli av med mig på jobbet. Det märks och det förstår jag av det som sades på det senaste utvecklingssamtalet. Jag anar att de fattar att jag heller inte vill vara där. Det kommer jag heller inte vara. Jag ska hitta ett nytt jobb. Ett jobb där de uppskattar mig och dit jag kan gå utan att få en klump i magen. Jag vill inte ens åka tillbaka till jobbet för att skriva under uppsägningspapperna. Kanske att jag ber rektorn att posta dem, får se.

Jag ska hitta ett arbete där jag har kul med mina arbetskamrater och där jag trivs. Tycker att man tillbringar alldeles för mycket tid på jobbet för att vantrivas. Har inte bestämt mig för om jag ska säga allt jag har samlat på mig eller om jag ska strunta i det. Det skulle bara vara så skönt att få ur sig all skit, låta dem få höra hur jag har uppfattat dessa två terminer på denna konstiga arbetsplats.