Jag ska göra det under semestern tänkte jag, sade högt för mig själv. Köpa ny mobil för att den gamla inte funkar som den ska. Inte ser till att jag får alla sms, inte är pålitlig alls. Jag skulle också tala om. Berätta för min mamma att vi hade problem, att vi gjorde IVF för att få barn. Det är egentligen ingen hemlighet längre. Det är bara så att jag har byggt upp en mur under så många år. En värld dit jag bara har låtit några få komma in.
Jag läste en intervju där någon klok bög sa att man måste komma ut som homosexuell. Tala om för sina nära och kära att man faktiskt tänder på samma kön. Är man heterosexuell behöver man inte säga något alls om det hela, menade han. Det är lite samma här tycker jag. Att man måste (om man inte vill hemlighetshålla det) komma ut. Har man gjort sin unge i sovrummet är det liksom inget att nämna.
Två saker hade jag att uträtta och jag har struntat i båda. För att det är tråkigt att köpa mobil, för att det är jobbigt att gräva i IVF-tiden.
Jag är en dålig människa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Nejdå, du är väl ingen dålig människa för att du inte berättar för alla eller dina närmaste om IVF tiden. Pratar folk om hur dem fick sina barn? Nä, just det. Man FÅR ha privata och personliga händelser i livet för sig själv. Hade du velat prata om det så hade du gjort det. Historia nu och du har dina fina barn. Kram och tack för din mysiga blogg. Mvh Ebba
Ebba: Tack rara för fin kommentar om min blogg!
Du har rätt, man får ha sina privata grejer. Men jag känner på något sätt att jag vill vara sann, ärlig, och ta bladet från munnen. I alla fall för min mamma och andra nära. För nu spelar det egentligen ingen roll längre. Jag valde att vara tyst om att vi gjorde IVF för att jag inte orkade berätta och inte ville att Sambon skulle vara "de barnlösa". Det är bara det att det är så himla svårt att tala om...
Skicka en kommentar