fredag 26 februari 2010

Kalas


I veckan kom Prinsen hem och berättade att det hade varit kalas hos dagmamman. Rocky fyllde år, dagmammans hund. Rocky hade en fin rosett runt halsen, barnen sjöng och fick sedan äta glass.
"Fick Rocky något paket då?" undrade jag.
"Ja, det var hundgodis där i" svarade Prinsen.
Blev varm innombords. Det lät så gulligt och mysigt. Klart att även Rocky ska firas.

torsdag 25 februari 2010

Lugg

Efter mycket övervägande tog jag beslutet att klippa lugg. I går var jag hos frisören. När de långa testarna ramlade på golvet och jag såg mig själv i spegeln kände jag mig...ovan. Och inte helt övertygad. I bilen grinade Prinsen och talade om att han ville att mamma skulle ha en fläta på sidan av håret och jag sa att det inte går längre. När vi kom hem tog jag av mig mössan framför sambon och sa "Tataaa, här är din nya sambo!" Och han började skratta och sa att jag ser ut som hans moster. Som är typ 50 bast. Jag känner mig ful.

måndag 22 februari 2010

Måndag

I dag har jag sett mina bröst bli platta som pannkakor. Ja det såg bra ut, både på ultraljudet och på röntgen. Mina tuttar innehåller inte så mycket fett, ännu en gång har jag fått det bekräftat. Men det var inget konstigt med dem och de tydliga knölar jag känner är mjölkkörtlar så jag är glad som en lärka. Efter sjukan tog jag bilen till jobbet i halkan. (Shit 22 grader. Hur står man ut med att bo i Norrland där det alltid är så här om vintrarna?!) Efter jobbet drog jag på möte och sedan till kören. Hektisk men bra dag förrutom att jag inte hann vara med Prinsen mer än på morgonen. Imorgon efter jobbet är det han och jag.

Tack Frida för alla bra tips jag har fått om prover och mediciner att ta vid återkommande missfall. Tanken var ju att jag skulle maila läkaren på Linné förra veckan men det blev ogjort. Ska göra det denna vecka istället.

Ja Storken, jag kanske är hemlig. Men den egentliga orsaken till att jag inte har berättat för min kompis om våra IVF:er (och missfall) är nog att det är jobbigt.
Jobbigt för att jag alltid blir känslomässigt berörd när jag talar om det för folk som inget vet, för att det är obekvämt att dra hela storyn, för att jag blir så rörd när jag talar om att det verkligen har fungerat och att Prinsen kom till via IVF. För att det är lättare att ha det osagt. Ja typ så är det nog. Men det kommer nya tillfällen.

Nu väntar bingen. Natti natt.

onsdag 17 februari 2010

Kompisen

Näe Tova-Lisa och ni andra som undrar. Jag berättade inget för kompisen. Att jag vet vad hon går igenom. Att jag själv håller på med IVF. Jag var sist kvar efter schlagern och så ändå. Tyst. Näven i godisskålen. Tanken på en bra början. "Det är en grej jag vill berätta..." Äh. Kom inte fram till något vettigt. Vill ändå tala om en annan gång. Snart. Inte för min skull. Bara för hennes.

tisdag 16 februari 2010

Smekmånad

Ja jag fick längta länge efter att bli mamma. Ja jag vet att alla inte är som jag är, delar mina erfarenheter. Men om man är två tjejer är det inte heller självklart som jag ser det. Det är det aldrig, heller inte då det är man och kvinna. Läser Tidningen Föräldrar och barn, en artikel om vem som gör vad i hemmet. Ett par på under 30 är på bild. Den ena tjejen är föräldraledig med sonen som är sju månader, den andra jobbar. Hon som är hemma är avis på allt som partnern kan göra "Jag vill inte låta sur men jag blir avundsjuk på allt du kan göra, som att sitta på tunnelbanan ensam med i-Poden." Ja jag sa ju att jag vet att alla inte är som mig. Jag är som farsan Baloo men är morsa. Prinsen är med mig. Men kom igen. Sju månader. När var smekmånaden över? Och kan inte den andra mamman ta barnet om det är så himla viktigt att åka tuben själv?!

Prover

Som sagt, jag har ringt till Doktor L och pratat om vilka prover som tagits vid missfallsutredningen. Jag bad henne att skicka det till Linné. Pratade med L om proverna som fina IVF-vännen rekommenderade. Det var ingenting som hon tog sa hon. Nä hä. Ringde till Linné och ska i veckan maila till läkaren där. Ska bland annat nämna det där med trombyl och kortison. Nu till ett par frågor:

Vad bör jag som har gjort en missfallsutredning men ändå förtsätter att få missfall kolla upp? Finns det något speciellt att reda upp innan nästa försök och var gör jag detta i så fall?

Förslag på vad jag ska skriva till läkaren på Linné? Har några punkter men ni brukar ju komma med så kloka synpunkter, tips och råd.

Tackar och bockar för förslag.

lördag 13 februari 2010

Ditten och datten

Ett tag sen sist. Känns det som i alla fall. Rafsar ner lite om ditten och datten.

Det är lite energi hos mig just nu. Det är kallt ute. Det är för lite sol. Det är inte min grej liksom. Visst snöslask är värre än snö men sol och värme är bäst för min kropp och själ. Ja jag har varit nojig den senaste tiden. Ibland är det svårt att vara jag. Med nojor och malande tankar. Det blir alltid så innan mensen och denna gång var den lite sen, kanske kan vara så efter ett missfall även om det var ett tidig sådant. Orolig för ditten och datten, för behandlingar och hemskheter, för katastrofer och annat, för en knöl i mitt ena bröst. Förra veckan ringde jag till min braiga husläkre. Jag har fått tips och råd från en fin IVF-vän som har talat om för mig vilka tester jag bör ta och vad som borde kollas upp i mitt fall. När jag ringde husläkaren förra veckan sa han att han inte hade kunskap nog om de testerna, att han inte kunde avläsa dem och att jag istället borde ta det med Doktor L. Han visade engagemang och sa att han gärna ville stå till tjänst om det var något annat. Igår besökte jag honom. Satt där på en brits med bar överkropp och frös medan han klämde på mina bröst. Han tyckte att de kändes normala och sa att knölarna var mjölkkörtlar och att man känner dem väl eftersom jag har lite underhudsfett i mina bröst. Ja jag ammade i 15 månader (han frågade) och de är lite tomma kanske. Jag känner revben och allt i mina bröst och blev nojig när jag klämde eftersom jag inte brukar känna på dem på så sätt. "Du kan vara lugn men du får en remiss för mammografi så vet du sedan hur de ska kännas, så att du har en referensram. Då kommer du att bli helt lugn och du behöver inte oroa dig nu heller."

Mina prover är alltså inte tagna och på måndag ska jag ringa Doktor L. Jag ska fråga henne om det och vill veta exakt vad som togs på mig och samband när vi gjorde missfallsutredningen. Det är lite som ska kollas upp innan vi kör på igen. Skönt i alla fall att jag har hittat en läkare på Linné som verkar förstå mig och som är villig att skriva ut trombyl.

I helgen ska jag till en kompis. Vi känner varandra hyfsat väl men brukar inte tala så mycket om djupa saker. Hon har anförtrott mig att de gör IVF och de har nu en misslyckad behandling bakom sig plus att de fick erfara att frysta embryon inte alltid klarar upptiningen och kan göra frysen tom. Jag känner att jag bör tala om att jag förbannat väl vet vad hon/de går igenom och ska kolla om det finns tillfälle för det ikväll om jag är sist kvar. Får se hur det blir.

Kören har börjat i veckan och det var kul. Fint gick det också på dansen och jag hängde med bra, minst lika bra som de som stoltserade med att de gått på balettakademien och de som hade dansat jazzdans i tio år. Det enda var att jag inte
riktigt kände mig tillfreds med att jag ser så förbannat otränad och degig ut. Det fanns liksom en bra möjlighet att se det med bra ljus och speglar i hela rummet. Men det är ändå ok. Med tanke på att jag inte tränar och att jag äter typ vad jag vill jämt så hade det ju kunnat vara mycket värre.

På jobbet har det varit magsjuka hela veckan och jag är glad så länge jag slipper en andra repa med det. Har gett mig själv ett löfte och det är att jag någongång under detta år kommer att byta jobb. Det går inte längre att tänka på att jag ändå kanske snart blir gravid. Jag kan inte hänga upp sig på det när det snart gått två år sedan vi började försöka få ett syskon till Prinsen. Jag har ljugit på mitt förra jobb (innan Prinsen kom), på detta och mitt race skulle förtsätta på nästa arbete också. Life goes on liksom. Det är bara att köra och i och med att jag mentalt bestämt mig för att fixa ett annat jobb så känner jag mig inte lika stressad längre. Jag trivs väldigt bra med mina kollegor som det ser ut nu, jag arbetar på en nu för tiden bra arbetsplats men jag har kommit på att jag vill arbeta med större barn. Så att jag får använda de kunskaper jag har, så att jag kan göra lite mer saker än man kan med små som är runt ett-två år. Så är det.

I kväll sitter jag bänkad framför schlagern med popcornskålen. Ha en underbar lördag!

onsdag 10 februari 2010

Dans

I kväll börjar min dans. Streetdance. Jag är rädd för att alla är coola, rätt klädda, rör sig som att de är med i Bounce och jag själv står där stel som en pinne och känner mig...fel.

Magsjuka

Vi har en epedemi med magsjuka på jobbet. Många barn var hemma igår och under dagen skickade vi hem åtta till. Hur fan kan man då som förälder säga att det beror på att ens barn har druckit för mycket mjölk, att det är därför han är risig i kistan. Han som inte ens är överkänslig mot något. "Det ÄR magsjuka" sa min kollega och jag tillade att barnen måste vara hemma i två dygn för att inte smitta sina kompisar, att inte heller vi vill bli sjuka. Hur kan man tvivla när barn rings hem på löpande band? Ja det suger att vabba. Det är tråkigt när ens barn är sjuka. Men att barn får magsjuka är bara att hacka i sig och man får göra vad man kan för att de ska slippa och när de väl fått det, låta bli att smitta andra. Ska man behöva spara blöjor så att de på lukten kan känna att det är diarré det handlar om eller räcker det med ett mms?!

måndag 8 februari 2010

Strumptestet

27/1: Sambon tog av sig sina strumpor och slängde dem på golvet vid matbordet.

4/2: Sambon tog av sig ett annat par strumpor och hängde över en köksstol.

6/2: Efter frukosten tog sambon ner de strumpor som hängde på stolen och började torka upp en tefläck som fanns på hans matplats! På bordet. Ja han gjorde faktiskt det. En stund senare kom han ilandes till badrummet med de två strumpparen och undrade om jag redan hade kört igång tvättmaskinen. Det hade jag inte. I 10 dagar låg strumporna på golvet. I 2 dagar fanns ett par hängda över stolen, innan de blev vikarier för en disktrasa.

Operationen avslutad.

torsdag 4 februari 2010

En bebis i tutten?

Jag ligger brevid Prinsen i soffan. Har på mig byxor, tröja och under en rätt rejält vadderad BH. Prinsen pekar på mitt ena bröst, petar mig där på sidan.

"Har du en bebis i tutten eller?"

"Vadå?"

"Men den är ju så tjock!"

onsdag 3 februari 2010

Klippt

Jorå nu är det klippt. Efter två timmar på jobbet fick jag kramp i magen och nu är jag hemma med magsjuka. Jag kan inte jobba med små barn. Som har basilusker. Som inte kan säga till att de mår dåligt utan spyr rakt ut. För jag blir smittad. Detta suger.

Urk

Igår: Äckliga rapar hela dagen efter lunchen. Tror att jag aldrig mer kan äta kalops. Fisar som luktade dött djur. En mage som skulle få vem som helst i femte månaden att känna sig plattmagad.

Idag: Hoppas starkt på att jag inte får magsjuka.

Vi har magsjuka på jobbet igen och jag är rädd. Rädd för att det blev så jävligt förra gången för ett år sedan. Då Prinsen kräktes och hade såsbajs i elva dagar och jag i sju. Rädd för att jag avskyr magsjuka, för att det är tortyr att ha det. Kollegan D var hemma för några dagar sedan. "Jag är 62, jag fes så det stank, låg i fosterställning på golvet i badrummet. Jag grät och ropade på mamma som varit död i många år. Då är det jäkligt."

Jag vill inte!

måndag 1 februari 2010

Test här hemma


Jag har en sambo som gärna droppar grejer lite här och där i huset. Som han inte plockar bort. Som han förmodligen är van att jag tar plockar upp. I onsdags (27/1) tog han av sig ett par strumpor och lade på golvet. De är svarta och liknar två bollar där de ligger. Han måste gå förbi dem när han ska till matbordet och det är endast han som sitter på den sidan av bordet. Så nu är testet; Hur många dagar ska det gå innan han plockar bort strumporna. Om han av misstag råkar flytta på dem (detta har hänt med den ena på dessa hittills fem dagar) så lägger jag dem på plats synligt igen. Vad tror ni? Ligger de kvar till påsk?