Leka

Det är lördag och Prinsen är hos en kompis. Sambon är i väg, Gittan är hemma med mig och grejar. Plötsligt tittar hon på mig och säger "Varför får Prinsen leka med en kompis idag och inte jag?"

För första gången har hon jämfört, menat att hon också borde få leka och inte bara han. Hon är tre år och tycker inte att det räcker att hänga med mamma jämt längre. Hon är ännu liten, men lite stor.

En tisdag

Tisdag:

Jag har mens och är lite svajig i humöret. Känner mig rastlös och orolig inombords. Har i alla fall tagit mig iväg på ett pass på Friskis, det andra på ett halvår. Har haft lönesamtal också. Fick fina ord och en tusenlapp till i månaden. Bytte rum med Prinsen och Gittan i helgen. De har fått det stora medan vi tar det lilla. Bara en tillfällig lösning tills vi hittar huset med stort H. Njä, det kanske inte händer. Har tittat länge nu. Stundtals är jag nöjd med vårt hus som det är, men nu är jag rastlös. Vill att något ska hända NU. Barnrummet blev rätt mysigt förresten. Men retrolampan jag hittade på Blocket och hämtade upp på Söder luktar lite sunkigt. Kanske ska testa att vädra den lite till. Tvätthögarna är gigantiska, mest de som har tvättade kläder. Lakan, handdukar och annat ligger i stora högar på klädställningarna, men jag orkar inte ta itu med det. Körigt när man ska hitta två lika strumpor till alla på morgnarna. Men imorgon tar jag mig tid och ork. Kanske. Ikväll ska jag bara slöa.

Natti

Tandläkarpermiär

Hon sitter i mitt knä hos tandläkaren, Gittan. Det är allra första gången hon är där. Tandläkaren är pedagogisk, visar sin lampa och spegel. Tandsköterskan ler, tycker att Gittan är så söt. Gittan gapar stort och tandis räknar tänderna. Vi pratar om att sluta med napp och om tandkräm. Sedan får Gittan välja två saker ur en liten låda. Det finns hårsnoddar, tatueringar och annat. Hon väljer två små plastsnurror. En till sig och en till brorsan, påpekar hon. Det är så gulligt att hon tänker på honom. Hon vinkar när hon lämnar rummet, tar av de blå plastskoskydden och ser stolt ut när hon stänger dörren till mottagningen.

Resan

På torsdagen kom jag till min kompis i England. På kvällen började jag må illa. Det fortsatte jag med hela natten. Tortyr att må illa och vilja spy när man inte är hemma, när alla sover på samma plan och när toaletten inte har ett handfat. På fredagen, på förmiddagen,  kräktes jag och var sedan golvad hela dagen. På lördagen orkade jag ut och var på en shoppingrunda. Efter att ha vilat en stund pallade jag också med puben på kvällen. Jag fick också i mig lite mat, även om jag överlag knappt åt något alls under min vistelse. På söndagen vaknade jag med ett vrål i magen och var risig som attan. På eftermiddagen flög jag hem, men hade inte ätit en bit under hela dagen så det fanns inget som skulle ut. Det var en strategi som fungerade väl.

Summa summarum. Jag mådde inte kanon. Jag åt typ inget. Jag var rätt svag. Men jag orkade med stan och en härlig promenad vid havet på söndagen. Jag hann prata med mina kompisar. Flygresan gick bra och hemma gick det kanon. Förlåt alla engelska människor om jag smittade er, men det fanns inga marginaler att kunna hålla 48 timmar.