På torsdagen kom jag till min kompis i England. På kvällen började jag må illa. Det fortsatte jag med hela natten. Tortyr att må illa och vilja spy när man inte är hemma, när alla sover på samma plan och när toaletten inte har ett handfat. På fredagen, på förmiddagen, kräktes jag och var sedan golvad hela dagen. På lördagen orkade jag ut och var på en shoppingrunda. Efter att ha vilat en stund pallade jag också med puben på kvällen. Jag fick också i mig lite mat, även om jag överlag knappt åt något alls under min vistelse. På söndagen vaknade jag med ett vrål i magen och var risig som attan. På eftermiddagen flög jag hem, men hade inte ätit en bit under hela dagen så det fanns inget som skulle ut. Det var en strategi som fungerade väl.
Summa summarum. Jag mådde inte kanon. Jag åt typ inget. Jag var rätt svag. Men jag orkade med stan och en härlig promenad vid havet på söndagen. Jag hann prata med mina kompisar. Flygresan gick bra och hemma gick det kanon. Förlåt alla engelska människor om jag smittade er, men det fanns inga marginaler att kunna hålla 48 timmar.
lördag 8 februari 2014
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Fy vad jag lider med dig!
såååå typiskt!!
Skicka en kommentar