ho, ho!

Jag är här! *står på tå och viftar med armen*

Min dator har varit/är paj. Jag kan inte riktigt lita på den och därför sitter jag inte så mycket vid datorn på kvällarna, tyvärr. (Tack rara Ebba för att du efterlyste mig!) En annan anledning till varför jag inte är vid datorn på kvällarna är att jag sover då. Hela veckan har jag somnat i soffan med gamnacke. När jag frågade Sambon om han tror att det är något fel på mig, sa han "Vi har varit ihop i femton år snart. Varje november är det ju som att du drar ner rullgardinen. Du blir ju svintrött!" Visst, ja!

Det är körigt i skolan för Prinsen också. Ännu en gång är pojken R (minns inte vad jag kallade honom förut) på honom. R har sparkat Prinsen, puttat in honom i en hylla, hotat, sagt hemska saker, kränkt honom. Mitt barn! Jag har varit utom mig av förtvivlan, ledsen och arg. Jag som arbetar med barn, har övervägt att hota upp R, att trycka upp honom i en vägg och säga "Rör du mitt barn igen så sparkar jag benen av dig, fattar du det!!" Så klart gör jag inte det. Men när man ser att någon gör ens barn illa, kan man få hemska tankar, det kan brinna i skallen. Jag har skrivit mejl. Till många olika personer. I veckan har vi möte med rektorn. Detta tar på krafterna. Men om inte jag för mitt barns talan, vem ska då göra det? Jag går genom eld och vatten för mina små. Prinsen ska aldrig behöva vara rädd för att gå till skolan. Han ska aldrig behöva bli kränkt. Jag ska vara hård på mötet, inte låta rektorn prata som en politiker, runt problemen. Hon ska ta sitt ansvar, hon ska agera denna gång. För det anser jag att hon sket i förra gången. Fortsättning följer.