Strul

Jag har beställt en fruktlåda från Årstiderna. För att kunna betala den behöver jag ordna med mitt nya bankkort. Ha en kod för internetbetalningar. För att kunna ordna med mitt nya bankkort behöver jag logga in på internetbanken. Och det går inte för att min diggipass är paj. Jag har beställt en ny diggipass och väntar nu på att kunna logga in, ordna koden och betala lådan.

Ibland är det lättare att gå till Ica.

Bot

Idag fick jag en parkeringsbot.

BALLE OCKSÅ!

Ursäkt

Förresten pratade jag med den där pappan som skällde på mig, och jag var arg. Sa att det inte är ok att han kommer och skäller på mig så där, att han får säga till på annat vis. Och han bad om ursäkt, kramade mig och pussade (!) mig på kinderna, sa att "Du är den bästa fröken. Min dotter älskar dig. Jag vill inte att du är arg på mig. Förlåt!"

Ser man på!

Åka kommunalt

Jag pluggar lite vid sidan om jobbet. I fredags var jag på universitetet. Det är för mig en utflykt att ta mig dit. För jag åker nästan aldrig kommunalt längre. Utan mest bil och cykel. Bara det där med accesskort är krångligt. Man måste inhandla på speciella ställen och hur vet man vilken summa som finns kvar?

Det var trångt på tunnelbanan på väg hem. Jag kom inte in vid Slussen för att alla stod som packade sillar, upptryckta i rutan. En dam fastnade med handväskan. När jag väl kom på fick jag stå närmare folk, jag inte känner, än vad jag vill. Så att jag såg pormaskar och självsprickor. Och jag kom ihåg hur det var. När jag själv pendlade med tuben varje dag. Och jag längtade efter min Volvo, det ska erkännas. Så tänkte jag att mitt jobb är rätt bra ändå, som ligger så himla nära.

Sjunga

Sambon sjunger inte. Inte ens i duschen. Aldrig. Själv trallar jag på lite då och då. Just nu lägger han Prinsen och Gittan på övervåningen och jag hör att han sjunger! Både om Herr Gurka och andra. Och jag ler för mig själv där jag sitter. Han hatar att sjunga. Han anser att han inte kan alls. Men han gör det för våra barn. Det är kärlek.

Efter

Jag känner mig stressad just nu. För att jag ligger efter med så mycket. Efter med jobbet och med pluggandet. Efter med tvätten och disken och handlingen. Har man på morgonen ingen plan för vad man ska äta till middag, blir det trist när man väl är där. När klockan är fem och kylen är tom. När inget finns tinat och man kanske måste handla med två trötta barn. (Idag blev det en burgare från grillen var, innan Prinsen skulle till sin aktivitet.) Jag är efter med presenter, med relationer, med sexlivet igen. Somnar med barnen, gör antingen han eller jag.

Nu hinner jag inte skriva mer. Måste fixa diskbänken och ta hand om alla tvätthögar och plugga och ringa mina vänner för att boka upp när vi kan ses och fixa Linas matkasse och pippa. Hörs en annan dag.

Husjakt

Vi tittar efter hus igen. Vi önskar ett rum till Gittan och jag drömmer om en tvättstuga. Våra vänner letar också efter hus. I samma områden. Går på samma visningar. Det känns så där.