Mors dag

Förr var vissa dagar extra jobbiga. Julafton, som påminde oss om att vi ännu var barnlösa, att ännu ett år gått utan att något hänt. Midsommar, när andra gullade med sina barn, små klädda i finkläder med kransar på huvudet. Mors dag. Ni hör ju. Mammas dag. Kan man känna sig mer utanför när det enda man vill är att bli...just en mor.

När jag väl blev mamma firades jag inte direkt på mors dag. Jag minns faktiskt inte hur det blev, men någon present blev det nog inte, trots att pappan hade firats med både paket och frukost på sängen ett halvår tidigare. Men skitsamma, det andra är ju miljoner gånger viktigare. Att jag faktiskt blev mamma till sist.

På söndag är det mors dag igen. Min städgalna mamma ska hit och hjälpa till med våra fönster. På hennes initiativ hjälps hon och Ingemar åt att putsa alla våra rutor. Och man får tacka. Sedan blir det fika. Jag ska göra fin tårta till mamma för att uppmärksamma henne (och kanske mig själv?) på mammas dag.

Igår kom reklam från Ica Maxi, med tillhörande morsdagbilaga. Bilder på nagellack, mascara och parfym, men också på munskölj, dammsugare och...bantningsmedlet Nutrilett. Vilken kvinna blir glad över att få Nutrilett i present?

Själv förväntar jag mig ingen present på mors dag. Men jag ska krama mina fina små lite extra och tänka på alla dagar jag ogillade mammas dag, för att jag aldrig trodde att jag skulle få bli just mamma.