För en månad sedan var jag på ett homeparty hos mig syster. Det såldes hudkrämer och jag köpte ett handspa för sexhundra spänn. Handkrämerna funkar förresten jättebra, jag är en sån där som är väldigt torr i huden Kvinnan som sålde grejerna var trevlig och raggade nya hem att komma och sälja sina produkter i. Jag nappade och tänkte att jag kan bjuda hem mina kollegor i april för ett hudkrämsparty.
När jag pratade om det i veckan sa en av kollegorna:"Det låter kul, men jag vill inte köpa något. Får jag komma ändå? Det är så kul när det händer något."
Själv hade jag aldrig bjudit in mig/gått iväg om jag redan från början hade inställningen att jag inte skulle köpa. (Sedan om man märker på plats att det inte är något man vill ha, är det ett annat läge, tycker jag.)Det är ju liksom ingen personalfest jag tänker anordna. Tänker också att denna kollega är så pank att hon redan innan kan säga att hon inte ska handla. Och då är det ju sorgligt om man utesluter henne.
Hur tänker ni kring det?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Fast det ingår väl fika och samvaro också? Jag skulle bjudit henne ändå när hon sagt att hon ville komma.
En kompis till mig som säljer på hempartyn har sagt att även de som inte tänkt köpa något alltid brukar komma hem med någon sjal eller annan liten sak (hon säljer kläder, i ditt fall blir det kanske ett cerat?)
Jag tänker att hon gärna vill umgås med er en kväll men av någon anledning inte vill köpa något. Kanske har hon inte råd, använder ett särskilt märke pga allergi eller nått. Hon är ärlig och låtsas inte vara intresserad för att senare inte köpa. Hon vill helt enkelt hänga med er.
Kattmamman och Anonym:
Fika och samvaro lär det också bli, men jag tänker att det är säljaren som kör sin grej. Och ja, ärlighet är bra!
Själv hade jag nog inte gått om jag redan innan visste att jag inte skulle handla. Men jag kommer absolut att bjuda henne. Alla på jobbet är välkomna!
Skicka en kommentar