Rör

När Prinsen var knappt två år fick han rör i sina öron. Han hade då haft öroninflammation åtta gånger och ätit en massa penicillinkurer. Efter rören blev det en enorm skillnad. På 4 1/2 år har han haft öroninflammation en enda gång.

Rören skulle ramla ut av sig själv, sa läkaren. Men de har de inte gjort. För någon månad sedan kunde läkaren plocka ut det ena, men inte det andra. Det ska nu tas bort på måndag.

Prinsen ska sövas och opereras. Mamman är nojig och orolig. Jag vet att det är under lätt narkos, jag vet att ingreppet är litet. Men ändå. Och så blir jag blödig.Det bästa hade varit om Sambon hade varit där, men han har jättemycket på jobbet just den dagen.

Vi har inte talat om för Prinsen ännu. Fick denna tid, en återbudstid i början av veckan, men har medvetet valt att vänta. Prinsen avskyr att gå till läkare. Jag tror att det har med hans integritet att göra, att det känns olustigt att människor han inte känner ska undersöka.Bara när vi skulle till skolsyster för några veckor sedan, för att väga och mäta, skrek han och gjorde scener. När vi väl var där gick det strålande. Jag ska berätta idag, så lugnt jag kan. När han är utvilad på förmiddagen. Ett par timmar innan han ska till sin kompis och leka.

Det kommer att kosta några Skylandergubbar, för jag är beredd att muta. Och jag tycker också att man behöver en morot ibland. Jag hoppas och tror att det räcker med två dagar för att bearbeta.

Fan, att det där röret inte kunde ha ramlat ut av sig själv. Så retligt.