I förrgår berättade kollegan att hon är gravid i vecka tio. Igår stod hon och rökte. Jag kunde inte hålla tyst när jag såg det, utan sa: "Men det där måste du ju sluta med!" Sedan fick jag höra en bortförklaring av henne (och andra som stod och rökte bredvid) att det faktiskt inte är bra att sluta direkt, att det är farligare för att man blir så stressad av att sluta så tvärt. Visst, tjena.
Under IVF-åren hade jag nog gjort vad som helt för att bli gravid. Hade någon läkare sagt åt mig att "Det senaste är att man ska äta gräs, då blir man gravid på stört!", då hade jag gjort det.
Att inte sluta röka när man får reda på att man är gravid tyder bara på brist på respekt mot barnet, enligt mig. Att man är självisk och kanske faktiskt tar sin graviditet för given.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Det var nog det mest korkade jag hört.
Alltså, jag hade blivit sjukt provocerad om jag varit där. Jag har faktiskt aldrig sett en gravid röka, men det kanske är vanligare än vad man tror?
Linda
Ghaaaaa!!!!
Tudorienne: Eller hur!
Linda: Har sett det tidigare men då bara blängt, då jag inte kände vederbörande (inte för att det spelar någon roll egentligen). Denna gång kunde jag faktiskt inte hålla tyst. Att se en gravid person röka provocerar mig till tusen! Jag bryr mig faktiskt inte heller om hon blev sur på mig.
Anonym: Ja, morr!
Sånt där gör mig så himla arg! Jag som blir provocerad bara jag ser en förälder röka (sen min pappa dog i lungcancer ser jag bara en förtidig död i rökning och det tycker jag inte att man ska utsätta sina barn för, det gör nämligen himla ont i hjärtat). Att se någon som är gravid dessutom gör mig ännu argare!
Men vad impad jag är av att du sa till! Själv lägger jag då och då fram mitt motstånd för en vän till mig (småbarnsmamma) som röker, och jag vill så gärna att hon ska sluta. Men vågar liksom inte riktigt säga något ordentligt.
Skicka en kommentar