Fina Gittan,
Tänk att du är här. Att du äntligen har kommit. Jag har gått genom eld och vatten för att få dig. Jag har åkt till Uppsala för behandlingar, först med din pappa och sedan själv. "Du gav upp" sa jag till pappa här om dagen. "Du trodde inte att det skulle gå." "Jag valde att säga att jag var nöjd med ett barn. Utan dig hade jag inte fått henne." Han sa så och sedan tittade han ömt på dig. Han är galen i dig och jag älskar att se hans vanliga kanske lite matchoattityd bytas ut. Han pratar med dig med en röst som av sammet, kallar dig för hans prinsessa.
Jag vet inte heller om jag trodde fullt ut, men jag kunde inte sluta. Jag kunde bara inte lägga ner behandlingarna så länge läkarna sa att vi hade goda chanser. För jag hade trots alla nederlag ett hopp. Nu när jag har facit vet jag att det är värt allt. Alla turer, alla misslyckanden, alla resor, alla pengar, alla fnurror i relationen, noll sexliv. Det är värt allt. ALLT. För det var nog meningen att den vi väntade på var just dig.
Din storebror är så gullig mot dig. Han vill dig så väl, klappar på dig och säger fina saker. "Ville ni att jag skulle ha ett syskon?" undrade han här om dagen. "Ja älskling, det ville vi" sa jag. "Åh vad vi ville det."
Lilla fina Gittan. Älskade dotter, underbara hjärtat. Om jag tänker på vissa saker börjar jag gråta direkt. Låter tårarna rinna för att bröstet svämmar över av känslor, kärleken bubblar upp med full kraft. Tänk att du kom, att du verkligen gjorde det. Du föddes för precis två veckor sedan och bara din och din brors närvaro gör mig komplett. Fulländad. Det är vi fyra nu, vi mot världen. Jag har fått allt jag drömt om. Och jag gråter igen. Av lycka.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Åh, vad fint skrivet!
Det här är verkligen en sånt inlägg man ska läsa mitt i allt kämpande, att man inte ska ge upp, att det faktiskt går att få en sån liten underbaring som gör allt värt det.
TÅRARi ögonen :)
Underbart att känna din glädje. Kunde nästan ha skrivit det själv. Men jag har min prinsessa och snart kommer lillprinsen. Längtar...
Underbart. *tårar*
Åh, nu sitter jag här och grinar på jobbet. Så vackert! Vi fick en liten kille för snart åtta månader sedan, som också var så oändligt långt ifrån självklar. Fortfarande tittar jag på honom varje dag och tänker med tårar i ögonen "Tänk att du kom till oss ändå!"
Grattis till fina lilla Gittan! Vilken lycka! Och jag blev så extra glad och berörd av att läsa sambons reaktioner och ord. Att han gav dig bekräftelse för ditt kämpande. Att han inser hur mycket han har att tacka dig för.
Vilken fin familj ni är!
Grattis, grattis, grattis!!!
Har varit frånvarande och helt missat Gittans ankomst. Förstår att ni är helt kära och galna i henne.
Njut och pussa på henne från mig!
KRAMAR
Stort Grattis till Er lilla prinsessa!! Blev alldeles tårögd då jag läste ditt inlägg. Jag har följt din blogg länge så jag känner till den kamp ni har gått igenom.
Stor Kram
Vad kul att läsa om din sambo, jag har undrat hur det gick. Egentligen vet jag eftersom min sambo var likadan och jag fick strida lite för vårat andra barn. Håller fullkomligt med att man känner sig mer "hel" med två barn. Väntan är liksom över....
Kram
Freja
Ååå, underbart!
Vad vackert skrivet! Sitter här med tårar i ögonen och känner sä väl igen känslan. Lyckan över att vara fyra. Över att ha fått allt man kan önska sig. Att kampen är över. Är så glad att ni också har fått det till slut! Kram!
Skicka en kommentar