Jorå. Här satt jag här om dagen vid datorn och gav råd till en annan mor, att man bör räkna till tre när man känner sig arg på sitt barn. Vad hände egentligen med det? När Prinsen åter igen ville bestämma plats i dubbelsängen vid sagoläsningen. När han valde den plats som fick Gittan att skrika mest. (Den mellan henne och mig.) Då Prinsen vägrade flytta på sig, så att de båda barnen vrålade i kör, tills Prinsen sprang upp och in och gömde sig i min garderob, för att sedan fortsätta skrika.
Vad hände egentligen med att räkna till tre, när jag for upp till garderoben och sa att "Nu slutar du att skrika, annars kan du vara i ditt rum", när jag bar in honom dit, när jag pratade alldeles för högt och förmodligen såg skitarg ut.
Vi var trötta, både Prinsen och jag. Så det blev fel. Efter fajten grät vi i sängen med armarna om varann. Han högt och jag så att han inte skulle märka.
Jag vill räkna till tre. Det är mitt mål. Men ibland funkar det inte. Och jag vet att jag inte är dålig som blir arg ibland. Men jag känner mig så. Fetdålig.
onsdag 28 november 2012
torsdag 22 november 2012
Köra på trottoarer
Det går så där just nu. Prinsen har magsjuka och jag håller på att hosta sönder mig själv. På nätterna sitter jag uppstagad med kuddar, dricker honungsvatten, käkar fishermans friend och tar en masa astmamecicin. Sambon har fått nog av J på jobbet, hans enda anställda. Han (Sambon) lågade ur här om dagen och står nu med astunga grejer själv och med en firma han inte vet hur han ska styra upp. Anställa en ny eller lägga ner? Detta har ju så klart en ekonomisk aspekt, även om jag (som ni vet) vissa gånger har tyckt att han borde vara anställd istället för att köra eget.
Igår var det julmarknad med jobbet och jag fick köra Kockens (han som lagar mat på förskolan) bil till platsen där marknaden skulle hållas. Jag körde fram och tillbaka och idag ringde min kollega och sa "Kocken går och säger på jobbet att du har haft sönder hans bil. Han fick köra den raka vägen till verkstaden igår, det kostar tiotusen kronor att laga den. Han undrar också om det är därför du är hemma idag"
När jag pratade med Kocken sa han att hela mattan hängde, (vadå för matta?), att bilen var låg och att jag kanske hade kört på trottoaren. Jag har inte kört på trottoaren men ja, bilen var låg. Finns det bilar som är så låga att man inte kan köra över farthinder med dem? För mig låter det helt befängt. (Själv kör jag en Volvo V70.) Han undrade om jag inte hörde något när jag körde. Nej, det gjorde jag inte. "Vill du att jag ska betala något, om du nu tror att jag har haft sönder din bil?", frågade jag. "Nej, ta det lugnt. Jag har försäkring", sa han. "Förresten är jag hemma för att min son är risig i magen", lade jag till. "Det har inte med din bil att göra."
Jag ska aldrig köra någon annans bil. Aldrig.
Igår var det julmarknad med jobbet och jag fick köra Kockens (han som lagar mat på förskolan) bil till platsen där marknaden skulle hållas. Jag körde fram och tillbaka och idag ringde min kollega och sa "Kocken går och säger på jobbet att du har haft sönder hans bil. Han fick köra den raka vägen till verkstaden igår, det kostar tiotusen kronor att laga den. Han undrar också om det är därför du är hemma idag"
När jag pratade med Kocken sa han att hela mattan hängde, (vadå för matta?), att bilen var låg och att jag kanske hade kört på trottoaren. Jag har inte kört på trottoaren men ja, bilen var låg. Finns det bilar som är så låga att man inte kan köra över farthinder med dem? För mig låter det helt befängt. (Själv kör jag en Volvo V70.) Han undrade om jag inte hörde något när jag körde. Nej, det gjorde jag inte. "Vill du att jag ska betala något, om du nu tror att jag har haft sönder din bil?", frågade jag. "Nej, ta det lugnt. Jag har försäkring", sa han. "Förresten är jag hemma för att min son är risig i magen", lade jag till. "Det har inte med din bil att göra."
Jag ska aldrig köra någon annans bil. Aldrig.
onsdag 21 november 2012
Magsjuka
För åtta dagar sedan vabbade jag för att både Prinsen och Gittan var magsjuka. I morgon är det dags igen. Prinsen är risig i magen och kan inte gå till skolan. Hoppas att det inte blir något kräkande, som förra gången.
Magsjuka verkar vara vår grej.
Magsjuka verkar vara vår grej.
tisdag 13 november 2012
Träning
Nu ska jag försöka göra ett ryck med träningen, som har varit vilande sedan i våras. Två pass i veckan är målet och det lyckades jag med förra veckan. Ikväll var jag på afrodans. Det var roligt och efteråt ställde jag mig på löpbandet i tio minuter.
Jag vill bli pigg, stark och gärna något lite mer vältränad än jag är i dagsläget.
Jag vill bli pigg, stark och gärna något lite mer vältränad än jag är i dagsläget.
måndag 12 november 2012
Babyshower, del tre
"Hej! Du X, jag har tänkt på det där med babyshower och kommit fram till att det inte är min grej. Tackar därför nej till att delta. Hoppas att ni får det kul och att G uppskattar det! Kram Anna-Bell"
Jag ringde G:s och min kompis idag, sa att G är gravid. Vår vän blev glad, men irriterad över att vi hade blivit överkörda, vi som skulle ses på lördag. "Jag vill inte gå på nån babyshower, vill inte träffa G:s polare. Jag har sett fram emot en middag tillsammans med er. Jag ringer upp och frågar om de kan ändra datum. Efter ett tag kom ett sms från min kompis. Hon hade ringt, de ville inte ändra datum, de båda tjejerna blev osams. Jag surar och vill inte ses på lunch istället, för det känns som att måste skynda oss, för att showern ska hållas.
Och G är ovetandes.
Jag ringde G:s och min kompis idag, sa att G är gravid. Vår vän blev glad, men irriterad över att vi hade blivit överkörda, vi som skulle ses på lördag. "Jag vill inte gå på nån babyshower, vill inte träffa G:s polare. Jag har sett fram emot en middag tillsammans med er. Jag ringer upp och frågar om de kan ändra datum. Efter ett tag kom ett sms från min kompis. Hon hade ringt, de ville inte ändra datum, de båda tjejerna blev osams. Jag surar och vill inte ses på lunch istället, för det känns som att måste skynda oss, för att showern ska hållas.
Och G är ovetandes.
söndag 11 november 2012
Babyshower, del två
Jag skickde ett sms till G:s kompis. Skrev att det var snällt att de tänkte på mig, men att "G kanske får dåndimpen om man köper saker till barnet, innan det är fött. Vet att hon tänker "hoppas bara att allt går bra" och är nojig. Ja, vi båda känner ju henne." Jag ville liksom känna av läget. G:s kompis svarade att hon fattade vad jag menade, men att det inte kunde hjälpas att G är lite nojig. De har tänkt att de ska träffas hemma hos G, dyka upp och överraska, att de ska ha med sig plockmat. De ska också handla lite basgrejer till bebisen på Ikea, och vill man får man ta med sig present till tillställningen. När jag läser mejlkonversationen som varit känner jag olust, och jag vet faktiskt inte varför. Om folk som kanske inte kan delta för att de fömodligen är på BB då, om presenter och att en del är höggravida.
Jag blev gravid till slut, fick mina efterlängtade barn. Men det tog tid och jag tror att jag kommer att vara ärrad för livet, att jag aldrig kommer att glömma hur det var att vara ofrivilligt barnlös. Kanske är det därför det tar emot att vara med på en babyshower? Jag tänker också att det kanske finns någon i G:s bekantskapskrets som faktiskt har svårt att få barn. Och sedan så gillar jag liksom inte grejen. Brattigt och töntigt, som jag tidigare skrev.
En annan grej är att G, jag och vår kompis B hade bestämt att ses nästa lördag. Vi tre har inte träffats sedan i början av året (bara G och jag) och jag såg fram emot vår date. Nu har babyshowern planerats til nästa lördag, för att G:s man (som har total nollkoll) har sagt att det är lugnt. När jag påtalade detta för G:s kompis (som planerar babyshowern), att vi tre skulle ses då, sa hon inte så mycket. Det är då de tänker ha den.
En annan grej är att B inte vet om att G är gravid. G, B och jag har känt varandra sedan 90-talet, men G och jag är väldigt nära. B och en annan tjej i gänget träffar vi bara mellan varven. På lördag skulle G berätta för B. Nu blir det likosm JAG som måste berätta det eftersom G:s babyshower har blivit inplanerad då.
Vad ska jag göra? Skicka ett mejl och på något fint sätt säga att jag bangar babyshowern? Eller tycker någon att jag ska gå dit, att det kanske blir trevligt?
Jag blev gravid till slut, fick mina efterlängtade barn. Men det tog tid och jag tror att jag kommer att vara ärrad för livet, att jag aldrig kommer att glömma hur det var att vara ofrivilligt barnlös. Kanske är det därför det tar emot att vara med på en babyshower? Jag tänker också att det kanske finns någon i G:s bekantskapskrets som faktiskt har svårt att få barn. Och sedan så gillar jag liksom inte grejen. Brattigt och töntigt, som jag tidigare skrev.
En annan grej är att G, jag och vår kompis B hade bestämt att ses nästa lördag. Vi tre har inte träffats sedan i början av året (bara G och jag) och jag såg fram emot vår date. Nu har babyshowern planerats til nästa lördag, för att G:s man (som har total nollkoll) har sagt att det är lugnt. När jag påtalade detta för G:s kompis (som planerar babyshowern), att vi tre skulle ses då, sa hon inte så mycket. Det är då de tänker ha den.
En annan grej är att B inte vet om att G är gravid. G, B och jag har känt varandra sedan 90-talet, men G och jag är väldigt nära. B och en annan tjej i gänget träffar vi bara mellan varven. På lördag skulle G berätta för B. Nu blir det likosm JAG som måste berätta det eftersom G:s babyshower har blivit inplanerad då.
Vad ska jag göra? Skicka ett mejl och på något fint sätt säga att jag bangar babyshowern? Eller tycker någon att jag ska gå dit, att det kanske blir trevligt?
söndag 4 november 2012
Babyshower
Jag fik ett sms i veckan. Från min nära vän G:s kompis. Det stod ungefär så här:
"Hej Anna-Bell! Jag och P (annan kompis till G) har tänkt att ordna en överraskningsbabyshower till G och självklart vill vi att du ska vara med! Snälla sms:a din adress så att vi kan mejla upplägget till dig. Kram!"
G och jag är nära, så nära att vi vet allt om varandra. G är också nära med dessa två tjejer, men kanske inte på samma plan tror jag. Jag uppskattar att de hörde av sig till mig. Men. Jag vill inte vara med på någon baby shower. Därför att:
1. Det känns brattigt, amerikanskt och töntigt.
2. Jag känner mig inte bekväm med att sitta och fira en graviditet och ett barn som inte är fött. Kanske att det är gamla grejer som spökar, trots att jag har två barn själv. Men jag gilar inte själva grejen.
3. Jag tror inte heller min kompis G känner sig fine att fira en bebis som inte har anlänt. Det var inte självklart att det skulle bli ett till barn för henne (hon har redan en åttaåring.) Inte på grund av liknande svårigheter som vi har haft, utan saker relterade till deras livssituation. G var orolig innan att det inte skulle gå vägen (hon har ju sett mig på nära håll, men det funkade på andra ligget) och hon är nojig nu. Jag tror verkligen inte att G vill ha presenter i drivor innan hon har sett att det har kommit ut ett friskt barn.
Så vad ska jag göra?
1. Köra den ärliga stilen, skicka ett vänligt sms och skriva att det kanske inte är G:s stil med babyshower. (Ja, jag fattar att de kommer att surna ur och tycka att jag är knäpp.)
2. Köra fegstilen och skriva ett sms att jag inte kan det nämnda datumet. (Så kan de köra sitt race och G får tycka vad hon vill.)
Vad tycker ni om baby shower och hur hade ni gjort?
"Hej Anna-Bell! Jag och P (annan kompis till G) har tänkt att ordna en överraskningsbabyshower till G och självklart vill vi att du ska vara med! Snälla sms:a din adress så att vi kan mejla upplägget till dig. Kram!"
G och jag är nära, så nära att vi vet allt om varandra. G är också nära med dessa två tjejer, men kanske inte på samma plan tror jag. Jag uppskattar att de hörde av sig till mig. Men. Jag vill inte vara med på någon baby shower. Därför att:
1. Det känns brattigt, amerikanskt och töntigt.
2. Jag känner mig inte bekväm med att sitta och fira en graviditet och ett barn som inte är fött. Kanske att det är gamla grejer som spökar, trots att jag har två barn själv. Men jag gilar inte själva grejen.
3. Jag tror inte heller min kompis G känner sig fine att fira en bebis som inte har anlänt. Det var inte självklart att det skulle bli ett till barn för henne (hon har redan en åttaåring.) Inte på grund av liknande svårigheter som vi har haft, utan saker relterade till deras livssituation. G var orolig innan att det inte skulle gå vägen (hon har ju sett mig på nära håll, men det funkade på andra ligget) och hon är nojig nu. Jag tror verkligen inte att G vill ha presenter i drivor innan hon har sett att det har kommit ut ett friskt barn.
Så vad ska jag göra?
1. Köra den ärliga stilen, skicka ett vänligt sms och skriva att det kanske inte är G:s stil med babyshower. (Ja, jag fattar att de kommer att surna ur och tycka att jag är knäpp.)
2. Köra fegstilen och skriva ett sms att jag inte kan det nämnda datumet. (Så kan de köra sitt race och G får tycka vad hon vill.)
Vad tycker ni om baby shower och hur hade ni gjort?
lördag 3 november 2012
Middag
Middagen på italienaren var super! Sambon och jag åt trerätters så vi blev proppmätta. Sedan gick vi en promenad, höll varandra i hand, tittade på vacker utsikt och pussades. Tre och en halv timme var vi hemifrån. Det kändes nästan som en hel arbetsdag. För att vi hann prata så mycket utan att bli avbrutna. Moster hade också haft det bra med barnen. Stekt pannkakor, gått en runda i kvarteret och gjort "Bus eller godis" (iförd mössa med röda horn på), gjort varma mackor till barnen. Det får inte gå två år till innan Sambon och jag går på restaurang igen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
