Köra på trottoarer

Det går så där just nu. Prinsen har magsjuka och jag håller på att hosta sönder mig själv. På nätterna sitter jag uppstagad med kuddar, dricker honungsvatten, käkar fishermans friend och tar en masa astmamecicin. Sambon har fått nog av J på jobbet, hans enda anställda. Han (Sambon) lågade ur här om dagen och står nu med astunga grejer själv och med en firma han inte vet hur han ska styra upp. Anställa en ny eller lägga ner? Detta har ju så klart en ekonomisk aspekt, även om jag (som ni vet) vissa gånger har tyckt att han borde vara anställd istället för att köra eget.

Igår var det julmarknad med jobbet och jag fick köra Kockens (han som lagar mat på förskolan) bil till platsen där marknaden skulle hållas. Jag körde fram och tillbaka och idag ringde min kollega och sa "Kocken går och säger på jobbet att du har haft sönder hans bil. Han fick köra den raka vägen till verkstaden igår, det kostar tiotusen kronor att laga den. Han undrar också om det är därför du är hemma idag"

När jag pratade med Kocken sa han att hela mattan hängde, (vadå för matta?), att bilen var låg och att jag kanske hade kört på trottoaren. Jag har inte kört på trottoaren men ja, bilen var låg. Finns det bilar som är så låga att man inte kan köra över farthinder med dem? För mig låter det helt befängt. (Själv kör jag en Volvo V70.) Han undrade om jag inte hörde något när jag körde. Nej, det gjorde jag inte. "Vill du att jag ska betala något, om du nu tror att jag har haft sönder din bil?", frågade jag. "Nej, ta det lugnt. Jag har försäkring", sa han. "Förresten är jag hemma för att min son är risig i magen", lade jag till. "Det har inte med din bil att göra."

Jag ska aldrig köra någon annans bil. Aldrig.