En utmaning från Anna!

1. Ta närmaste bok och slå upp sidan 18 rad 4,vad står det där? "Härlig känsla att komma hem med vår bebis!" (En fyll-i-bok om första året som mamma/pappa).

2. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan,vad rör du vid? En golvlampa.

3. Vad såg du senast på tv? Melodifestivalen i lördags.

4.Utan att se efter gissa vad klockan är? 20.42 (Rätt svar var 20.30)

5. Bortsett från datorn vad hör du just nu? Prat från vår tv. Sambon kollar på något.

6.När du senast var ute vad gjorde du då? Prinsen och jag hade tagit tunnelbanan för att sedan byta till tåg. Vi åkte till sjukhuset där pappa ligger efter bypassan. Sedan tog vi oss tillbaka till stan, åt glass med en kompis i vårsolen, promenerade en sväng för att sedan ta bussen hem. De gjorde vi ute.

7.Vad tittade du på innan du började med denna undersökning? Annas sida.

8.Vad har du på dig nu? Svarta trosor, svart amningsbh. Mörkblå plyshbyxor, märket Bik Bok och en svart tröja från We. Silverringar i öronen.

9.Drömde du något i natt? Inte vad jag minns nu.

10.När skrattade du senast? Idag. Skrattar varje dag tackolov.

11.Vad finns på väggarna i rummet där du är nu? Tavlor, ökenbilder som en kompis tagit och ett foto på Prinsen.

12. Har du sett något konstigt på sista tiden? Öh...Jag bor i Stockholm. Alltså ser jag konstiga saker hela tiden. Idag såg jag en uteliggare som hade flätat hår och i flätorna satt det massor av sugrör. Tror bestämt att han hade varit på Mc Donalds.

13.Vad tycker du om den här utmaningen? Kul.

14.Vilken var den senaste film du såg? En Wallanderrulle.

15.Om du blev multimiljonär-vad skulle du köpa då? Ett hus med sjötomt, två coola bilar (en jeep till mig och något annat till sambon) och någon slags verksamhet som jag skulle syssla med när jag kände för det.

16.Berätta något om dig själv som folk inte vet om? Hemlisar ska vara hemlisar...

17.Tycker du om att dansa? Ja det gör jag. Nu när man inte går på nattklubb så ofta så får man hålla till godo med vardagsrumsgolvet;)

18-19.Vad ska dina barn heta,pojke resp flicka? Ska och ska...Vår son heter två vackra namn som passar med hans efternamn. Får vi ett till barn så får vi se det då, men Olivia är ju en favorit.

20.Skulle du någonsin överväga att bo utomlands? Nope.

21.Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten? Orkar inte tänka på nån pärleport...

22.Vilka vill du ska svara på dessa frågor? Alla som känner sig sugna.

Prinsens måndag.

7.00 vaknade Prinsen. Han var på strålande humör och rullade runt i sängen och gjorde sitt nya ljud. Det låter som en pipande och kraxande fågel. Efter att ha ammat och myst en halvtimme så gick vi upp.

7.30-8.30 lekte Prinsen på lektäcket med alla roliga leksaker. Det är så kul att rulla, rulla och rulla. Intressant också att man kan använda ett babygym på så många olika sätt. Man kan hänga benen över stängerna på sidorna, äta på det eller flytta det med fötterna.

8.30 käkade Prinsen gröt med fruktpuré. Gröt är verkligen något som går hem. Ammade.

9.00-10.30 var det dax för att sova i mammas och pappas säng.

10.30-11.30 lyssnade Prinsen och Prinsens mamma på musik. De dansade i vardagsrummet och mamman sjöng högt.

11.30-12.30 åt Prinsen lite från en barnmatsburk. Lite ja. Det var ingen höjdare tyckte han. Prinsen skakade på huvudet, lipade och knep i hop munnen. Maten hamnade på hans kläder istället för i munnen. Desserten var däremor smarrig. Måste försöka laga lite egen mat för att se om det är mer populärt. Ammade igen.

12.30-13.00 bytte vi kläder, blöja, tvättade bort all mat från ansikte och händer, klippte naglar, smorde in med mjukgörande kräm, satte på ytterkläder och trixade in barnvagnen i hissen.

13.00-14.00 sov Prinsen i vagnen.

14.00-15.30 var vi på öppna förskolan. Det var rekordmånga där inne, säkert 30 bebisar och så deras mammor på det. Ja och så en pappa. En tupp i hönsgården. Ammade innan vi gick från öppnis.

15.30-17.10 Promenad då prinsen sov i 40 minuter.

17.30-19.30 Först lekte vi innan det var dax att göra i ordning för att sova; Blöjbyte, smörja med mjukgörande kräm, pyjamas på, AD-droppar. Mysa i sängen, busa med pappa som kom hem från jobbet, amma för att sedan somna för natten klockan 19.30. (Och ja det blir några fler amningar innan det blir morgon igen).

Det var en dag med Prinsen, snart 7 månader.

Vi har inte berättat...

När vi var i IVF-karusellen valde vi att inte berätta för folk om det hela. Det var jag som inte ville. Jag orkade inte vara någon slags följetong, ville att det skulle vara så vanligt. Ja så vanligt det kan vara då man är i barnlöshetshelvetet. Tänkte att min mamma skulle ligga sömnlös och oroa sig över att jag mådde dåligt, över vårat problem. Orkade inte med att försöka ta reda på andra som mådde dåligt över att jag mådde piss. Ville inte att folk skulle tycka synd om oss så att man skulle bli något slags offer. Visst hade man kanske vunnit någon slags förståelse hos en del om vi hade berättat men jag ville ändå inte. Skulle bli förbannad och sårad om folk visste om problemet men ändå visade noll förståelse. Vet en kompis som har vänner som har IVF:at. Min kompis pratade om dem med mig och sa "Det finns ju annat här i livet än barn". (Hon har själv barn som kom till på första försöket). Hoppas att hon inte sa det till dem. Detta var då vi höll på med IVF som bäst och jag fattade inte vad hon menade. Vad då annat?! Det finns inget som kan jämföras med att ha barn. Jag skulle inte ens komma i närheten av att kunna komma på något som kan mäta sig med Prinsen. Det finns inte!

Jag tycker att det är bra då folk är öppna och berättar om sin barnlöshet. Det kan öka förståelse. Själv orkade jag inte som sagt. Istället valde vi ut några få vänner som vi kunde prata med. Tack till er. "När ska ni berätta att Prinsen kom till via IVF?" sa en av dessa vänner en dag. Tja. Jag vet faktiskt inte. Det är inget jag skäms för. Snarare tvärtom. Vårat barn är inget hoppsan hejsan bara så där. Han har kommit till genom blod, svett och tårar. Bokstavligen. Visst vill jag att de i vår omgivning ska få veta det en dag. Men inte idag och inte imorgon. För jag vill heller inte att den eventuella syskonfrågan ska betraktas utifrån det, även om det ibland skulle vara skönt att folk visste då de tar för givet att man ska ha två barn. "Men kläderna sparar du ju till tvåan!" Vi kanske inte har möjlighet att få någon tvåa och då får man vara tacksam för det barn vi haft lyckan att få. Men visst önskar jag ett syskon till Prinsen.

Så ligger det till. En dag ska alla få veta hur vi har kämpat, hoppats, gråtit, våndats och längtat. Om hur efterlängtad vår fina prins är. Det känns konstig att tänka på det, för hade det funkat på första försöket så hade det ju inte varit han, Prinsen, som hade kommit. En som jag känner sa till mig att "Det barn man får har kommit för att lära en någonting". Det kan jag köpa. Väljer också att tro att det sätt som Prinsen kom till oss på var för att lära oss något. Aldrig mer ska jag ta något för givet. Alla får sina svårigheter i livet och även om jag helst skulle vilja vara en sådan som bara "Äh du, ska vi inte göra ett syskon nu?" ,och det sedan blir så, så är jag lycklig. Vi har ju faktiskt klarat oss igenom helvetet med IVF. Vi står nu på andra sidan, sammansvetsade för alltid, med ett barn som resultat. Tackar min lyckliga stjärna igen. Tackar idag, imorgon och i all evighet. En dag ska alla få veta hur det var då vår fina prins kom till. En dag ska jag berätta vår historia.

Två veckor sedan operationen.

Pappas alltså. Bypassen. Eftersom vi har varit sjuka,både Prinsen och jag,så har vi ju inte kunnat hälsa på pappa i veckan. Igår och idag var vi där. Kändes både jobbigt och skönt att se honom. Jobbigt för att han inte är lika glad och pratsam som vanligt. Enda gången han skrattade var när Prinsen krafsade honom i mustaschen. Jobbigt också för att jag förstår att han har ont. Ärren på benet och på bröstet var långa och det ilade i min kropp då jag såg dem. Det var skönt att vara hos pappa för att jag har längtat efter att se honom. Imorgon får han komma hem förhoppnongsvis. Hem till frun och till vovven. Hem till det vanliga livet igen. Hoppas så att det ska göra att han återhämtar sig snabbt så att han blir den vanliga glada och pratsamma pappan igen.

Hänt på fredagen.

- Prinsen och jag har varit på bokprat på biblioteket. Bibliotekarien sjöng,ramsade och visade böcker för oss. Trevligt tyckte både Prinsen och jag.

- Jag har inte hiv. Tackotack. Gjorde ett blodprov förra veckan eftersom jag gick och nojjade mig över allt blod jag fick i samband med min förlossning. I dag fick jag svaret. Nu känner jag bara en stor tacksamhet över att folk faktiskt lämnar blod. Vill också göra det en dag. Pay back time liksom.

- Sol här på eftermiddagen. Underbart! Kan det vara så att våren är på väg?

- Vi hade kompisar här på middag och det var revligt. Kollade på Let´s dance och förvånades även denna fredag över att Lasse "Kurtan" Brandeby får vara kvar i programmet.

Helt oglamorös idag!

Det är inte så att jag brukar trippa runt på stilettklackar då jag promenerar med Prinsen men ändå. Idag var jag verkligen ful på förmiddagsprommen.

Prinsen skrek och ville inte sova inne i lägenheten. Nej han skulle ut i vagnen och sova. Så jag kastade mig ut, trots att jag har punka på barnvagnen för femte gången. Där gick jag i det gråa dimmiga vädret och reflekterade över mig själv. Oborstat hår under den enorma mössan, mysbyxor och stor jacka. Inte en skymt av något smink. Så grå som den gråaste mus. Som pricken över i´t upptäckte jag en hundbajs på ena skon i slutet av promenaden. Yeah. Vilken pingla. Not!

Prinsen är förkyld.

"Ja förkylda blir de ju..."sa någon. Jo jag vet. Så klart. Men det är jobbigt. Jobbigt då ens lilla bebis är kokhet på natten, ligger och gnyr och inte kan andas genom näsan. Jobbigt att truga med termometer,koksaltlösning och alvedon. Jobbigt då Prinsen har svårt att komma till ro om natten och därför tröttriver sig i huvudet så att det blir små sår,trots att jag försöker förhindra det.

Hokus pokus filijokus...Försvinn nu förkylning och lämna min prins ifred!