Ruvardag 9

Inga ömma tuttar, ingen mensvärk, ingen enorm klåda bara lite svid.

Har märkt att jag blir lite småknäpp av att vänta. I förrgår tog jag bilen och åkte iväg. Var bara tvungen att handla lite. Jag brukar inte alls vara någon shoppoman, inte mer än andra. Men jag hade värsta suget efter att köpa något kul. Låter helt galet men jag antar att det var för att jag var tvungen att skingra mina tankar som behovet uppkom. Så jag drog på shoppingrunda vid nio på kvällen. Till Coop Forum, Ica Maxi och Willys...Vad annars finns det som har öppet vid den tiden?

Tänk var fina saker jag hittade till altanen! Jag kom bland annat hem med en illrosa bricka,en ärtgrön balja till Prinsens uteleksaker och en palm. Nu är stilen en blandning mellan klassiskt och kitschigt, eller nåt. Idag var jag och Prinsen och handlade nya örter och växter som ska planteras i kväll. Läge att vädret håller i sig. Här ska softas på altanen!

Och anonym, jag vet inte så mycket om ruvarsympton trots att detta är 7:e gången jag ruvar. Försöker tänka tillbaks och även rota fram gamla anteckningar där jag skrivit ner vad jag känt de olika gångerna. Dessvärre verkar det som att symptomen är olika varje gång. Det är verkligen jobbigt att ruva, jag håller med dig. Lycka till!

Jo du visst.

Sambons kompis (som inte vet om vår sits):

Ja vi håller på att kolla efter en större bil. Det är ju dax att Lillen ska få ett syskon, han är ju två år nu. Vi kör på och jag har ju bra kräm i tuben så det är snart fixat, he,he.

Hur ska man bearbeta en karl?

Tänker mest hela dagarna på hur jag ska bearbeta sambon att göra IVF i höst om detta skiter sig. Känns jobbigt för jag vet ju hans ståndpunkt. Får väl skriva ett kontrakt typ:

Om du går med på att köra en repa till ska jag:

- Se till att göra det mesta själv. Du slipper sticka mig med sprutorna, ge mig bara den där burken.

- Se till att fixa fram stålarna.

- Vara ärlig mot min chef, mitt arbetslag och dagmamman.

- Ge det en chans i form av ett trepack. Sedan lägger jag ner.

I sommar ska vi:

-Satsa på att ha det nice, göra roliga saker med Prinsen, umgås och få ordning på det torftiga sexlivet.(I vilkat fall som helst!)

-Om IVF leder till ett syskon till Prinsen:

-Ska vi dela på föräldraledigheten som du vill.

-Kan vi ta ditt favvonamn om det skulle bli en flicka...;)

När bara frågan; Hur gör man för att bearbeta en envis karl? Jag kan bara inte acceptera hans ståndpunkt. Detta är inte på liv och död längre, vi har världens finaste son. Men jag vill faktiskt ge honom ett syskon om det finns en möjlighet. Vi har fått högsta vinsten, ett syskon skulle bli en bonus.
Vad ska jag göra om detta frysförsök inte funkar. Gå i total strejk eller plocka fram min kvinnliga list? Tror på det sistnämnda.
Det är faktiskt så att det är jag som gör det mesta i och med en behandling och det kan aldrig bli lika jobbigt som innan vi var föräldrar. Så klart. Men tar jag inte chansen och försöker få ett till barn så kommer jag förmodligen gräma mig över det vid 50-sträcket och bli en bitter kärring. Eller nåt...

Borde-göra-listan

Idag är jag hemma igen med Prinsen som är sjuk. Han sover nu i vagnen och har sovit i 2 1/2 timme. Detta är vad jag borde göra:

- Röja upp. Hänga tvätt, köra igång en ny maskin. Tömma diskmaskinen. Plocka upp alla leksaker från golvet.

- Plantera blommor. Jag har hela förstret fullt av blommor som måste planteras ute i stora krukor.

- Skriva på mitt projekt. Ja, jag försöker fortfarande och jag ska gå fortsättningskursen i höst.

- Ringa sköldkörtelläkaren och ändra min tid som är om någon vecka.

Så vad gör jag? Jag varierar mellan att ligga i solstolen på tomten och halvsova och sitta vid datorn och bland annat kolla vilka symtom andra IVF:are hade ruvardag 7. Jag är patetisk. Dag 7! Jag har en veckas våndan kvar innan jag ens kan smyga mig lite närmare paketet med testet som ligger i badrumskåpet. Hua, tänk om det skiter sig. Fallet blir högt, konflikten blir ett faktum. Kan detta inte funka?

Prinsen, så himla duktig!

Idag har jag varit med Prinsen på vårdcentralen. Detta är 4:e dagen han har feber. Inte hög feber men runt 38 och han är inte helt på G som vanligt. Tänkte att det kan vara bra att checka öronen och lungorna efter den senaste grejen i början av månaden och eftersom vi har en ny tid för rör på torsdag nästa vecka.
Prinsen brukar gråta så fort han ser en vit rock och brukar inte alls vilja gå in i undersökningsrummet. Visst fick han surläpp idag också men han bet ihop och satte sig i mitt knä. Läkaren, en kvinna i 40-årsåldern, fick lyssna både på bröstet och ryggen och då med uppdragen tröja. Hon fick titta i båda öronen utan att han sa ett pip, för första gången! Hon fick till och med kolla på den blåsa som Prinsen han under tungan och titta i halsen med hjälp av en spatel. "Gapa som du gör när vi borstar tänderna!" sa jag och gapade stort samtidigt som Prinsen.
När allt var klart hoppade han ner från mitt knä glad som en lärka. "Vad du är duktig som lät doktorn titta!" sa jag och han nickade nöjt.
Underbara, duktiga Prinsen!

Ruvardag 7

Känner ingenting. Nada. Inget molande, inget ilande, inget tecken som kan tyda på någonting. Det enda skulle möjligtvis vara lite kliande och svidande av proggisarna. Vet inte om det är bra eller dåligt.Har ingen aning utan låter bara tiden snigla sig fram.
Tack för senast förresten! Väldigt trevligt på fästfesten!;)

Välkomna!!

"Hej alla, tjena fina bloggtjejer! Kul att så många kunde komma! Det finns snittar på köksbänken som jag tänkte att vi kan börja med. Se till att inte snåla med skumpan, jag har köpt massor. Sedan finns det en härlig buffé som står uppdukad i trädgården. Vilken tur att det är sol idag. Till kaffet blir det tårta, jag gjorde en smarrig med vaniljkräm och jordgubbar. Självklart är det ok att bläddra bland skivorna och sätta på det man önskar och stanna gärna tills morgonkröken för här ska det festas och fästas. Ja kära bloggvänner, fäst-festen har börjat! Välkomna alla återigen!"