lördag 31 januari 2009

Lasermannen

Vårta. Känn på ordet. Visst låter det vidrigt! Men så här är det; Jag har haft två vårtor, en under varje fot, ett tag. Jag har filat, kört med vårtmedel, torkat, plåstrat om. Många gånger. Det har inte hjälpt. Så jag bokade en tid på en laserklinik. Igår var jag där. Ja det gjorde ont. Mycket. Men jag vill få bort skiten. För jag känner mig äcklig trots att jag vet att det är vanligt och att jag förmodligen fått det på gymet eller i simhallen. Jag svettades som en gris under själva behandlingen och höll på att ramla av britsen två gånger. Idag har jag ont, det vätskar sig, blöder och är allmänt otrevligt. Jag har hål i fötterna och har problem att gå.
"Den ena är djup. Det kanske tar åtta gånger eller något" sa Lasermannen och jag höll på att dåna. För det är svårt att få tider och det gör ont att bränna. Man får heller inte göra denna behandling när man är gravid/ruvar. Hoppas på att vi hinner få bort det mesta innan det är dax för IVF igen.

Alltså, på min behandlingslista:

- Nålmannen

- Lasermannen

- IVF

Vad ska jag köra nästa gång för behandling? Vad gör folk hela kvällarna som inte håller på med sånt här? Tänk vad mycket tid och energi de måste ha.

fredag 30 januari 2009

Syskonchanser

Det är detta år vi får veta, som sambon sa. Veta om Prinsen får något syskon eller förblir ensambarn. Sambon vill inget mer sedan, om detta inte går vägen, och jag kan förstå hans tanke även om jag själv är beredd att slita mig blodig för målet. Vi har två hela försök kvar. Det kan låta mycket. För mig kan jag se ett slut, det börjar ticka på och jag är stressad. Skitstressad. För åtta av våra i frysen på Linné gick inte att tina och när jag ber om att vi vill ha två embryon på en gång vid nästa försök säger både Doktor L och en syrra som jag pratade med på Linné att det kan bli svårt. De påpekar att vi har goda chanser, bättre än genomsnittet, och att Socialstyrelsen är restriktiva och helst vill att man ska ta ett embryo i taget. Så om vi har så himla goda chanser, varför är jag då inte gravid nu efter en hel IVF och tre FET? Är det att ha goda chanser? Jag fattar ingenting och tänker propsa på att få tillbaka TVÅ embryon denna gång istället för att låta alla dö vid upptiningen. Fan att man ska behöva strida för saker jämt.

torsdag 29 januari 2009

Återvinning

Ofta kommer det lappar i vår brevlåda om olika insamlingar av kläder. Här om veckan kom det återigen en och jag nappade på den. Vi hade just städat ur garderoberna och de som delat ut lappen ville samla in kläder som oavkortat skulle gå till Estland. Bra fine. Jag ställde ut tre pappåsar på morgonen, lite innan åtta när de skulle hämta. Så gick jag till jobbet. När jag kom hem stod påsarna kvar. Ingen hade hämtat dem. Påsarna var dyblöta, kläderna med, eftersom det snöade. Visst, dumt av mig att inte ta en säck, men ändå. Risigt att inte ta vara på det man efterfrågat. Nästa gång blir de utan. Kläderna? De hamnade på tippen eftersom sambon hade ett ärende dit. Onödigt, men jag pallade inte att hänga upp tre kassar dyblöta återvinningskläder.

onsdag 28 januari 2009

Jobbet

Jobbsituationen suger just nu.
"Det finns inget tak för hur många barn man får ha på en avdelning" sa chefen igår samtidigt som hon talade om att vi måste ta in ännu fler barn på förskolan där jag jobbar. Vi har nu 19 barn i småbarnsgrupperna.
Jag tackar min lyckliga stjärna för att jag har mitt barn hos dagmamma. De är fem i gruppen.
Såg Nyheterna igår och då var det ett repotage om en pojke på tre år som hade skadat sig (mycket) på sin förskola. Personalen hade inte varit i närheten. Jag blev gråtfärdig. Tänkte på min egen pojke. Tänkte på min egen arbetssituation. Barnens säkerhet och trygghet är viktigast. Jämförelsevis kommer tvärgruppsarbete och dokumentation långt ner på listan. Undrar om chefer tänker på sånt, eller ser de bara ekonomi och prestation i allt?

tisdag 27 januari 2009

Det är kul med bajs

Jag hör en hög stämma sjunga i vardagsrummet.

"Blinka lilla bajsklutt..."

Prinsen har kommit i bajsåldern.

måndag 26 januari 2009

Gång 2

Ikväll har jag varit hos Nålmannen för andra gången. Jag var inte alls laddad för att åka dit. Prinsen grinade i hallen för att han ville ha mig hemma och jag var slut efter jobbet. Tog bilen i rusningen men lyckades hitta en fickparkering på Vasagatan. Käkade middag på en barstol inne på Taco bar och glömde att Nålmannen sagt att jag ska skippa vitlöken. Så där fick jag sitta i det minimala väntrummet sedan och skämmas för att jag inte sköter mig. (Nej ingen sa något men jag antar att jag luktade som en hel grek.)När jag väl kom in och fick nålarna var det behagligt och jag var glad att jag hade åkt. Hoppas nu att detta gör susen!

söndag 25 januari 2009

Innehållet


Detta fanns alltså i det hemliga paketet.

Den rosa omtalade (som inte är i bild) testades och den bjöd verkligen på ett gott skratt. Jag trodde att den skulle vara rätt enkel och oskyldig men den var större än jag trodde och det var ett batteri i den. Vi kunde inte hitta något slags mellanläge utan det var fullt ös direkt så jag skrattade så jag höll på att ramla ur sängen för att den dånade på full speed innan vi lade tillbaka den åt sidan.