Samtal

Det var idag jag skulle på ultraljud. Jag skulle ha sett den lilla på bild, gråtit av lycka när jag såg det lilla tickande hjärtat, lämnat kliniken och Doktor L med en underbar känsla och en bild i handen. Det blev inte så. Vi pratade för några dagar sedan, Doktor T från Linné och jag. Han sa att vi har goda chanser. Jag räknas ännu inte som äldre. Jag svarar bra på medicinen, behöver en låg-normal dos för att stimuleras. Jag har fått ut rätt många ägg. De flesta av våra embryon har gått att frysa ner och att tinas upp. Även om det går åt skogen med de fem som finns kvar i frysen så är det idé att göra ännu en hel ivf. Vi behöver inte kasta in handuken för att våra chanser är dåliga, de räknas ännu som bra. Gör vi det ändå är det vårt val. Man kan säga att vi har haft otur, att det är därför det inte fungerar. Det har gått förr och det är det bästa beviset på att vi kan få ett till barn. Han kan skriva ut trombyl eller fragmin om jag vill även om han inte vet om det fungerar. Det är bra om vi tar paus och låter ett par vanliga menstruationer komma. Det är viktigt också att tänka på själen. Allt det sa han. Och jag tackade för samtalet.