Why?

Kan någon svara mig varför man vill lägga ut mängder av bilder på sin blogg, föreställande...sig själv?! Visst om man har köpt något nice plagg som man vill visa upp eller så, men annars? Jag fattar bara inte poängen. Här är jag med glad mun, med sur, med plutmun. Näe jag står frågandes.

Jag och mobilen

Min kära sambo är grinig på mig ibland. Han tycker att jag aldrig svarar i min mobil och att det därför är onödigt att jag har en. Själv vet jag att jag är dålig på att höra den och antar att det är för att jag har telefonen i väskan och ofta på ställen där det är mycket ljud.

Så fick jag ett sms av sambon en dag;

Jag står här med renoveringen och har precis sågat av mig handen, ville ringa och säga adjö. Så svarar du inte. Telefoner är skit.

Ja han är dramatisk. Ja han har svart humor.

Gästerna som inte kom

Skickade som sagt en spontan inbjudan till middag via sms i tisdags. Nio kompisar blev tillfrågade. Antal som kan komma med fyra dagars varsel = noll.
Istället för att ha kompisar på besök ska jag köpa en pumpa med Prinsen. Vi ska fixa den till en gubbe och tända den med ljus och sedan äta något gott, han och jag. Ska se till att ha lite godis hemma i helgen ochså. Säkerligen lär väl vissa häxor komma på besök och undra om man vill ha bus eller godis. Jag vill inte ha ägg på rutan så det är väl bara att langa fram några kolor.

Läkaren och läsning

Jag har underskattat min astma, trott sedan länge att den är bättre eftersom jag inte känt av något på länge. Jag hade fel och nu får jag sota för att jag själv tagit mindre mediciner än jag borde. Vågade inte tala om för läkaren att jag trodde att jag var bättre och trappade ned lite på medicineringen. Han tyckte att jag hade en fel behandlad astma, att det inte lät bra allt, talade om att det är därför jag inte mår bra eller blir frisk. Nu har jag förstått allvaret. Jag har en kronisk sjukdom. Den kommer inte att bli bättre förmodligen utan alltid finnas trots att jag inte känner av den jämt, men jag måste ta mediciner i de doser jag ska. Jag skäms för att jag har varit slarvig, det är egentligen inte likt mig. Nu ska jag ta en dunderkur med kortison och ska äta 25 tabletter i 5 dagar + en kur med antibiotika. Sedan hoppas jag att detta är borta och att jag är bra igen. Verkligen. Ska ringa till Linné och tala om läget. På båda medicinerna står det att barnet kan skadas om man är gravid. Jag måste bli frisk, det är viktigt. Eskimån får vänta en cykel, det är nog så det får bli.

Här om dagen var jag tvungen att leverera en text till skrivarkursen igen. Har tappat gnistan trots att jag älskar att skriva. Jag är trött för att jag inte är helt ok och jag tycker att det var jobbigt att höra att läraren är tveksam till om min text funkar som manus, vilket hon inte frågar andra. Skit samma egentligen. Jag kör mig grej så som jag har tänkt. Tre av mina kurskamrater skriver om gamla släktingar, jag om barnlöshet och en om sin man som dog för ett par år sedan. Tycker att det är jobbigt att läsa den sistnämndes men jag måste. Vanligtvis hoppar jag över texter i tidningar som handlar om tragiska saker, för att jag har så lätt att leva mig in, för att jag blir påverkad och låg om att läsa vissa saker. Nu måste jag ta del av att han blev sjuk, att läkaren talade om att han skulle kvävas till döds och läsa om deras avsked. Hon skriver fint och jag snyftar mellan raderna här hemma. Men jag vill egentligen läsa något gladare. Jag kommer inte tycka att det är trist när kursen är slut denna gång, det var roligare förra terminen. Nej ärligt talat blir det nog rätt skönt att slippa pressen. Men jag kommer att slutföra mitt projekt, det har jag lovat mig själv.

Doktorn idag

Vaknade av att Prinsen pratade med mig. Jag kisade mot honom med grusiga ögon, såg att han rynkade på näsan och hörde att han sa "Mamma söt! Mamma söt!"
Min fina älskling, klart jag blir pigg trots att jag hostat hela natten.

Idag ska jag till doktorn. Jag är som sagt förkyld och har varit det länge nu. Jag vill veta om jag ska äta antibiotika för jag måste bli av med detta nu. Har också en plan att gå till en massör som kan knåda mig ordentligt och på så sätt få ut allt som måste ut. Vad tror ni om det?

Igår fick jag en idé om att jag ska ha middag på lördag. Smsade några kompisar. Får se hur många som kan komma på spontan halloweenmiddag.

Trött

En vecka sedan jag skrev här. Ville bara säga att jag inte har gått under jorden. Jag är bara så fruktansvärt trött hela tiden. De senaste 1 1/2 månaderna har jag varit förkyld konstant. Har haft feber två gånger, haft ont i luftrören, varit snorig, haft en fruktansvärd hosta, haft ont i bihålorna osv. Här om kvällen var jag på närakuten och summa summarum så ska jag själv välja om jag ska ta kuren antibiotika eller inte. Men hallå! Är det jag eller hon som är läkare? Varför inte ta reda på om det är virus eller bakterier jag har. Nå väl. Ska ringa någon annan idag. Jag har förhöjd sänka och det är ju något långdraget, så är det. Frågan är bara vad.

På jobbet är det mycket. Stora förändringar och utvecklingssamtal som ska förberedas.

På torsdag ska jag börja med stickorna men ärligt talat, just nu känns det långt bort med FET. Får se hur det blir denna cykel, om vi kör då eller inte. Tar dagen som det kommer.

Chanser till graviditet

Linné bedömde graviditetschanserna till detta försök, som ju gick i stöpet, till
35-40 %. Vid ett FET är chanserna lägre sa sköterskan jag talade med idag och det vet jag ju om. Sätter man in två embryon ökar chanserna med 10-20% men då är det ju risk för tvillinggraviditet sa hon och tillade att våra embryon förmodligen är fina. Då sätter de bara in ett.

"Jag vill inte ha tvillingar" sa sambon när vi pratade om det.
Sedan började han prata om sin morbror som har tre barn och att han far runt som en galning på fotbollsträningar, scoutläger och simningsuppvisningar.
"Jag vill ha tid för barnen och ge dem allt och gärna ha lite tid över själv också."
Jag fattar vad han menar. Vi är inte i närheten av att sätta tillbaka två. Inte som det ser ut nu i alla fall. Jag blir inte livrädd av tanken på tvillingar mer än när jag tänker på att jag inte vill att Prinsen ska få för lite tid om det skulle komma två bebbar istället för en.

Well tiden får utvisa om det blir någon bebis överhuvudtaget. Ja Storken förresten, jag fattar inte hur läkaren kan säga att "Blir det inte nu så blir det senare." Hur kan han veta det? Det är ju inte alls säkert även om han kan ge oss en god prognos. Det var som Claes Gottlieb på Sophiahemmet. Han sa "Klart att ni kommer att få barn." Han hade rätt, även om min son inte blev till på just den kliniken, men att säga så...Hur vågar de? Som att man är nån slags Saida.