Mars 2004-2007.

Mars 2004:

Jag visste det!Fan jävla skit! Har allid haft på känn att det kommer att ta lång tid. Hur kunde jag veta? Lämnar gynmottagningen i Skärholmen med en klump i bröstet. En tjock värkande klump men inga tårar kommer. Orden ekar i mitt huvud. "Som det ser ut nu kan ni inte få några biologiska barn. Inte uten hjälp".

Mars 2005:

Känner mig överkörd och tillplattad. Två misslyckade behandlingar, psykisk påfrestan och
35 000 kronor fattigare och vi är i samma sits som för ett år sedan; barnlösa och jag är inte gravid. Ringde till praktiken på skolan och till extrajobbet och sa att jag är sjuk. Det stämmer. Jag har ett värkande bröst och min själ är kraftigt stukad. Hur ska jag göra för att ta mig upp från det svarta djupa hålet den här gången?

Mars 2006:

Var hos barnmorskan idag. Hon sa att den lilla har allt det som den skulle ha. Man såg det lilla hjärtat slå och jag blev så lycklig. Han/hon var så söt! Tänk att vi ska bli föräldrar!

Mars 2007:

Han har somnat nu vår prins. Det efter att ha rullat runt ett antal gånger, dragit mig i näsan, bitit mig med tandlöst bett i fingret. Somnat efter att ha lyssnat till sin egen röst, lyssnat på min vaggvisa. Han är så fin vår lilla kille. Lycklig över att få vara hans mamma.