torsdag 16 april 2009
Tre små ord
Det är sol på dagisgården och jag har hand om en inskolning. Pojken leker i sanden och jag pratar med mamman. Vi talar om att man lär sig samarbeta och dela med andra på förskolan. Det är bra tycker mamman. "Än så länge är han ju ensam." Det där än så länge. Mina antenner är ständigt ute. Nej hon har nog inte kämpat för att få lillkillen som just greppar en gul spade. Ja det finns syskon inplanerade, så klart. Tre små ord och jag avläser det direkt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ja, undrar hur det skulle kännas att ta det för så självklart.
En riktig lyx, som folk är fullständigt omedvetna om.
Tack så mycket för ditt stöd, kära Anna-Bell, det betyder mycket.
Kram Tovalisa
Skicka en kommentar