Läggning

Kom hem lite över 19 efter ett kvällsmöte som Prinsen var med på.

Jag: Kan du lägga Prinsen?

Sambon: Jaha, jag? Det lär ju bli liiite sent att måla garaget sen då. Men jag fixar det. (En speciell min, ett särskilt tonfall. Martyren har visat sig.)

Jag: Men hur skulle jag kunna veta att du måste ut i garaget?! Det är ju inte så att du är där varje kväll.

Sambon: Nej alldeles för sällan. (Hans dåliga samvete kommer fram och speglar sig på så sätt att jag får dåligt samvete.)

Jag: Det är knappast bara mitt fel.

Sambon duschar och jag gör Prinsen iordning med pyjamas, tandborstning och förser med vällingflaska. När sambon är klar hoppar jag in i duschen. Sedan följer en faight där Prinsen vrålar att han vill att mamma ska lägga honom och sambon försöker få kontroll över läget trots att han mest blir upprörd. Jag rakar ett av mina ben och svarar på Prinsens höga vrålanden från övervåningen.

Maaaaammmmmmaaaaaaa!

Jag rakar det andra och hör att sambon säger att Prinsen får sova i sin säng trots att vi båda vet att han inte vill och att han har sovit hos oss den senaste tiden. Hör att sambon är riktigt irriterad. Jag stressar i duschen, jag som behövde en lung stund. Börjar med bikinilinjen som har blivit igengrodd.

MAAAAAAAAAAAAMMMMMMMMMMMMMMMAAAAAAAAA!!! JAG VILL ATT DU SKA SOVA MED MIG!!

Och så mer gråt. Högljött och hjärtskärande.

Jag kastar mig ut från badrumet, springer näck med min halvrakade muff uppför trappan till övervåningen. Prinsen står ledsen vid grinden. Sambon har släkt lampan och ligger med ryggen mot dörren. Prinsen blir lugn när jag böjer mig ner och stryker hans kind. Jag förstår att det är irriterande och känns orättvist för sambon att bara min uppenbarelse gör Prinsen lugn, men vadå. Jag tänder lampan, lägger mig bredvid Prinsen och petar på sambon, påminner honom om att han är 34 år och inte tre som vårt barn. Jag pussar Prinsen och hör hur sambon påbörjar sagan. Nu sitter jag här med inpackning i håret.