Snott en lista

1.Pratar du fortfarande med personen du kysste för första gången? Nej det gör jag inte.

2. Har du sett din bästa vän gråta? Många gånger.

3. Vilka vitaminer tog du när du var liten? Inga på burk. Mamma tror på kostcirkeln, att äta frukt och grönt.

4. Vad åt du senast? Frukost; Tre mackor med prickig korv och en stor kopp te.

5. Har du fått någon komplimang idag? Tyvärr inte.

6. Har du varit med i en rättegång? Nej, som tur är.

7. Är du polare med grannarna? Nej vi är ju nyinflyttade.

8. Vilka språk pratar din mamma? Hon pratar svenska och svänger sig med några enstaka engelskaglosor.

9. Vilka länder har du bott i? Sverige.

10. Senaste piercingen? Har inga förutom hål i öronen. Tycker inte att det är snyggt med något annat faktiskt.

11. När åkte du bil i mer än 15 minuter senast? I lördags då jag skulle till en kompis på en fika. Fick punka tyvärr.

12. Gay? Jättestraight.

13. Har du däckat/spytt för att du druckit? Har hänt men det var typ sex år senast.

14. Har du äggat någon? Vet inte vad det betyder. Säkert något snuskigt;)

15. Har du täckt någons hus med toalettpapper? Verkligen inte.

16. Din favoritfärg? Det är nog grönt.

17. Har du varit på stranden? Så klart att jag har. Gillar sandstränder men allra mest klippbad vid havet.

18. Har du haft en stalker? Vet inte. Förut var det någon galning som terrade mig på telefon. Var tvungen att byta nummer till hemligt. Jätteläskigt.

19. Minns du dina/din musiklärares namn? Japp. Har bra namnminne. Yvonne, Hasse och Pecka.

20. Hur bra är din syn? Bra vad jag vet.

21. Har du varit på ett party? Klart jag har varit på party. Både fester och tupperwarepartyn;)

22. Skulle du kunna tänka dig att simma med hajar? Aldrig i livet!

23. Vad skulle du säga om jag sa att jag var kär i din bror? Jag har ingen bror.

24. Har du varit utomlands? Bara lite. Finland, Danmark, Spanien, Grekland, Thailand, Bali, Singapore, England.

25. Har du sett din bästa vän naken? Nja. Min bästa tjejkompis men inte min bästa killkompis.

26. Vilket är det bästa bröllopet du varit på? Jag hoppas att det blir det som jag ska gå på denna månad.

27. Skulle dina föräldrar bli arga om du blev avstängd från skolan pga slagsmål? Ha ha! Det skulle inte hända!

28. Var är dina syskon just nu? Min syster är förmodligen på sitt jobb.

29. Vad var den senaste drömmen som du minns? Att det fanns en massa rum i vårt hus som jag inte kände till. Jag sa till sambon "Kolla här är ett rum och här är ett till. Vad ska vi göra med alla rum?"

30. Vem ringde dig senast? Min kompis som är på väg hit.

31. Vilken tid gick du upp i morse? Klockan sju.

32. Vilket är det fjärde messet i din inkorg? "Ja det tror jag nog att jag kan skaka fram någon. Vi kan höras lite senare. Är superstressad. Kram" (Hade frågat syrran om hon har någon kofta som jag kan låna att ha över klänningen på bröllopet jag ska på).

33. Vad ska du göra i helgen? Jag ska på möhippa.

34. När var du riktigt sjuk senast? Vad räknas som riktigt sjuk? Kanske för tio år sedan då jag hade infektion i hornhinnan och lunginflammation samtidigt. Var helt däckad med jättehög feber. Dessuton så såg jag knappt något. Läskigt.

35. Vem är den senaste kändisen du tog på? Jag brukar inte ta på kändisar. Jag tittar men låtsas samtidigt att jag inte ser dem;)

36. Vad finns i din bakficka? Ingenting.

37. Har du färglinser? Nej.

38. Vad gjorde du klockan 2 inatt? Då sov jag.

39. Vad är det första du gör på morgonen? Gosar med Prinsen.

40. Vad ska du göra efter det här? Kolla min mejl.

Fler som känner sig manade?!

Nya grannar

Det är nu tre veckor sedan vi flyttade från lägenheten i utkanten av stan till kedjehuset i förorten. Det känns bra. Har fått lite bättre koll på hur man hittar till saker och ting även om jag går vilse bland alla villor var och varannan dag. Har inte sett till så himla många grannar. Har endast spanat in dessa:

- Paret med hunden. Ett äldre par som har bott i sitt hus i 46 år. Till hösten ska de flytta. Snacka om separationsångest att lämna sitt hus efter 46 år.

- De snett mitt emot. Ett par i kanske 35-40 års åldern. Mannen i huset stegade hit då vi stod på tomten och packade ur bilen. "Det är bara att knacka på om det är något ni vill låna. Välkomna till gatan" sa han. Trevlig kille.

- Tanten som odlar. Hela tomten är full av prunkande växter och blommor. Hon har ett stort potatisland över hela gräsmattan och ett jordgubbsland som inte går av för hackor. Jag kan bli fascinerad över folk som brinner för någonting och denna dam verkar ha odlandet som sin grej. Här om dagen var hon ute i spöregnet. Med stora stövlar och krokig rygg stod den gamla damen med huvudet i rabatten och verkade inte bry sig om att hon var sjöblöt av regnet.

- Steken på hörnet. Andra dagen vi bodde här ropade sambon från övervåningen: "Har du sett han som bor där på hörnan! Han som står där och klipper häcken. Om jag fick välja skulle jag ha en sån där muskulös kropp som han. Musklerna liksom bara spelar. Vilken jäkla stek!"

Over and out från Anna-Bell som kikar på grannarna bakom gardinerna. Nej. Vi har faktiskt inte några gardiner ännu...

Att önska sig ett visst kön

Igår träffade jag en tjej som jag känner. Hon har inga barn men sa: "Jag skulle helst vilja ha en dotter när jag får barn". Jag vet inte varför jag tycker det är konstigt att önska sig ett visst kön. Jag vet inte varför jag blir provocerad. Antagligen är det IVF-tiden som spökar igen. Jag tänker annorlunda än innan jag befann mig där.

Jag har så länge jag kan minnas längtat efter att bli mamma. Inte så att jag ville vara en tonårsmamma, men tänkt "Åh tänk att den den dagen jag får ett barn". På flickrumets väggar hängde både bilder på både snygga killar och på bebisar. Då jag var 14 år blev jag moster för första gången. Jag fattar inte hur min syster vågade lämna sin bebis till mig då den lilla bara var ett par månader. Men visst, jag klarade det bra och min syster är inte den nojjiga typen. Jag blev moster tre gånger till och har alltid varit engagerad i mina systerbarn.

Under IVF-tiden kände jag mig desperat många gånger. Jag minns att jag kunde tänka "Om gräs är det enda jag skulle behöva äta nu och tio år fram över och detta skulle göra så att jag blev gravid, så skulle jag satsa på det". Jag hade gjort det. Tuggat gräset och svalt till frukost, lunch och middag. Nu är jag ju glad att jag slapp det, men tänk vilka tankar som dyker upp under stress. Jag kommer ihåg att jag blev provocerad av att höra folk gnälla över att de inte kunde dricka vin eller äta gravlax som gravida. Jag minns också att en tjej i min närhet gick med sin tjocka mage och ville att det skulle vara en tjej där inne. Kommer ihåg att jag blev irriterad. Hur kunde man bry sig om vilket kön det var på barnet? Var det väsentligt och relevant att orda om?

Jag har märkt att många tjejer önskar sig en dotter och många killar vill ha en son. Kanske är det för att ens eget kön ligger en närmast, jag vet inte. Vi tog inte reda på vilket kön det var på bebisen i min mage. Det spelade ingen roll och det var rätt spännande att inte veta.

Om vi skulle ha lyckan att få ännu ett barn skulle jag gladeligen bli mamma till en son till. Jag känner inte att jag måste vara förälder till en flicka. Jag har aldrig haft önskan om att specifikt få en dotter. Det jag har önskat mig hett är att få bli mamma. På min önskelista har det inte stått son eller dotter. Det har bara stått barn. Rätt och slätt.

Rapport från sovandet igår

Förmiddagsluren: Vi var envisa både Prinsen och jag. Han hade fått både frukost och bröstmjölk innan han lades i vagnen. Han skrek till och från i en halvtimme innan han somnade.

Eftermiddagsluren: Somnade lite väl sent men somnade dock i vagnen. Skrek till och från i en kvart. Hade inte ammat innan och på kvällen såg jag ut som Dolly Parton eftersom han många gånger får sig en liten slurk under dagen. Men inte idag eftersom jag ska försöka att amma lite mindre.

På kvällen: Det blev en sen nattning eftersom Prinsen sov eftermiddagsluren sent. Vi gick och lade oss samtidigt hela familjen. Prinsen körde tokracet i sängen mellan mig och sambon. Rullade, gungade och kröp runt tills han somnade efter 25 minuter med fötterna på huvudkudden.

Sammanställning från gårdagen:

Prinsen somnade tre gånger utan att ha bröstet i munnen. Ska fortsätta att köra på med min vagnstrategi under dagen.

Slut på sovrapport.

Saknas

Detta har försvunnit under våra senaste barnvagnspromenader:


En pekbok om Miffy. Favvoboken.
En nalle. Den som kom tillsammans med barnvagnen.
En nappflaska. Favoriten från Marimekko.
En bitring.
En filt. Köpte den då Prinsen låg i magen.
En leksakskatt som var lånad av kompisens barn.

Många gånger har jag hittat saker på väg hem. "Men där är din strumpa och där ligger din bok".

Prinsen är en fena på att kasta i väg saker utan att jag hinner se när och hur. Han är som Joe Labero själv.

Svårt att sova

Helt plötsligt har det gått upp för mig; Prinsen kan inte somna om han inte samtidigt tuttar på bröstet. Inte bra. Detta gör att jag har blivit ganska låst. Han vill nämligen inte sova varken i bilen eller i vagnen. Nappen vill han inte ha. Det verkar som att han tror att det är en bitring.

Så började jag ett projekt förra veckan. Varje förmiddag vid sovdax lade jag Prinsen i vagnen utanför och rullade och sjöng tills han somnade. Det tog ca en kvart. På kvällarna drog jag ut bröstet efter ett tag så att han skulle somna utan tutten i munnen och många gånger funkade det. Så kom bakslaget här om dagen då han satt och skrek och skrek i vagnen samtidigt som han gnuggade sig i ögonen. Tog upp honom efter 20 minuter och gick och gungade i stället. Han sov bara en gång den dagen istället för två och då endast en timme. Han sov i bilen den dagen också. Förmodligen av ren utmattning. Har introducerat en snuttefilt som tas fram då man ska sova. Hade en nalle också men den kom vi hem utan igår. Nallen liggen förmodligen i något dike eller hemma hos något annat barn.

Så i dag lade jag Prinsen i spjälsängen. Tänkte att det skulle vara bra om han kunde sova där snart. Först lekte han och sedan var det inte så kul där i längre. Han skrek och skrek och till slut klarade jag inte av att höra mer. Jag tog upp honom och ammade för att försäkra mig om att han inte var hungrig. Han somnade vid bröstet och då jag försiktigt lade ner honom i spjälsängen så vaknade han. Ledsen. Tog med mig honom ut i vagnen och rullade och sjöng. Han klättrade omkring och jag var tvungen att sätta på honom selen. Han var ganska nöjd i vagnen, låg och lekte med sina strumpor samtidigt som han gäspade. Efter ca en halvtimme skrek han igen och jag började känna mig gråtfärdig själv. Lade honom på sovplatsen vi har på nerevåningen och ammade honom till sömns. Det hade då gått 1 1/2 timme sedan vi påbörjade läggningen.

Jag vet att det skulle vara bra om Prinsens pappa kunde ta läggningarna men jag klarar inte när Prinsen gråter. Inte när det blir sån där gråt-gråt. Jag vet att man kan buffa men det funkar inte då Prinsen kryper i väg samtidigt. Jag vet att jag skulle kunna köra fem-minuters-metoden men för mig skulle det kännas som att jag struntade i Prinsen, som att han inte är värd att lyssnas på.

Jag skulle helst vilja sluta amma i sommar men jag fattar inte hur det ska kunna gå till. Mitt hjärta blöder då Prinsen tittar på mig med sina stora ögon och skriker sig röd i ansiktet. Jag fixar lite trött-skrik men inte skrik-skriket.

Fattar inte hur jag ska kunna bryta trenden men vet att jag måste. Jag kör på med att dra ut bröstet ur munnen så att inte Prinsen somnar vid bröstet och att försöka få honom att sova i vagnen. Att sluta amma och att få honom att sova i spjälsängen känns mil bort. Jag tänker inte ens försöka innan det funkar att somna i vagnen och att somna utan att amma.

Idag ska jag köpa lugn musik som jag ska lägga till, till våra kvällssovrutiner. Ska vara konsekvent nu. Detta ska funka. Det bara måste funka.

Bye bye skagen

Det blir inga fler räkmackor. Det som är min och vännen Ks paradrätt tillsammans med en god soppa. Inga fler portioner med räkor och aioli ska ätas mer. Det som jag tycker så mycket om. Inte ska jag mumsa i mig skagenröra heller igen. Allergitestet jag gjorde för några veckor sedan visar att jag inte tål räkor. Trist.

Rapport från stugan

Vi har flyttat nu. Eller snarare för två veckor sedan. Huset är på drygt 100 kvm och här ska vi bo men det känns som att vi endast hyr en sommarstuga. Varför? Man har liksom inte koll på allt ännu, hittar inte alla saker här i huset, hittar inte i området. Vi har ingen hemtelefon eftersom sambon av någon anledning sa upp den i samband med flytten. Enligt Tele 2 tar det flera veckor att få telefonen inkopplad och vi kan inte få samma gamla nummer som vi alltid haft. Har heller inte haft något internet och detta har gjort att jag inte har kunnat blogga.

Hur som helst tror jag att det kommer att bli bra här i stugan. Det känns befriande och lugnande att höra fågelkvitter istället för bilar som dånar. Jag har hittat en promenadväg ner till en liten strand, vet var det finns en bra lekpark som har bebisgungor och jag har upptäckt ett café där jag premiärfikade igår. Där, på cafét, bad jag personalen värma Prinsens barnmatsburk. Han fick maten serverad vid bordet i en tallrik med Läderlappen på. Där fanns också en lattesked att tillgå. Vilken service!

Nu återstår bara att fortsätta utforska området och att försöka komma igång med renoveringen. Vi ska lägga golv, tapetsera, måla, riva väggar...you name it. Jag tror att det kommer att bli bra här i stugan.

Tittut mina vinterben!

22 grader varmt och jag vill ha kjol. Jag gillar att ha kjol. Efter att ha rakat benen hoppar jag i en av de få kjolar jag har som nummer 1 passar och nummer 2 inte känns helt ute. Så kollar jag ner på benen. Vita. Så klart eftersom jag varken solar solarium eller använder brun utan sol-krämer. Vänster ben: Jack mitt på smalbenet eftersom jag sprang in i ett sänghörn här om dagen, grön-blått runt omkring. Rödflammiga fläckar, jag vet inte varför. Höger ben: Blåmärke på knät, ingen aning varför. Sår på knät, ett brännmärke som jag fick då jag busade med prinsen och slängde mig på parkettgolvet. På vaden har jag en massa små och röda prickar efter rakningen. Tittut mina vinterben!

Hej då Herr Gonal F och tack för allt

Eftersom vi ska flytta denna vecka så har jag städat ur skåpen här hemma. I går var det dax för städskåpet och där med också medicinhyllan. Idag tog jag med en en proppfull påse med gamla mediciner till apoteket och lämnade in. I påsen fanns alvedon, clarityn och tavegyl. Det fanns betapred, kåvepenin och pulmicort. Men där fanns också synarela, progesteron och gonal F. Jag kände på synarelapaketet, tittade på kryssen som jag hade ritat för att veta att jag hade tagit nässprayen i båda näsborrarna. Jag tittade på alla sprutor. Sedan log jag.

Medicinerna i påsen var ett led i processen, en del av vardagen då vi gjorde IVF. Medicinerna i påsen medverkade till att drömmen blev sann. Jag kramade paketet med proggisar i ena handen och kikade ner i påsen.

Hej då Herr Gonal F och tack för allt! Tack Fru Synarela och alla småproggisar! Tack så himla mycket, ni gjorde ert uppdrag mycket väl. Kanske att vi ses igen en dag. Jag kan inte tacka er nog.

Hänt i helgen...och inte hänt

Har hänt i helgen:

I går var vi på middag hos mamma och hennes man. Helt otroligt vad gott det är med rabarberpaj. Hemmagjord så klart. Senare på kvällen kollade sambon på fotbollsmatchen hemma i soffan med en kompis. Sjukt irriterande för de danska spelarna att målen de gjort inte räknades eftersom det hoppade in en galning på planen. Bra att de avblåste matchen för att påvisa att det inte på något sätt är ok att göra sådana utspel.

Prinsen fick sin sista kåvepenindos (för denna gång). Hoppas att det tar lång tid innan han behöver känna smaken av äcklig medicin igen.

Har upptäckt att det har blivit små små blåsor på ett område på Prinsens hand där han brände sig på det heta kaffet. Stackars. Smörjer med hudkräm eftersom det inte är bra att få kortison i ögon och mun. (Klart Prinsen har händerna i munnen). Annars är det ju kortison som rekommenderas då man har brännt sig.

Vi har faktiskt börjar packa nu och det är ju inte så konstigt eftersom flyttlasset går om mindre än en vecka. Prinsen undrade vad som stod på. Han sa inget på hela fredagkvällen utan hade jämt göra med att hålla koll på allt; flyttkartonger, dammsugaren och roliga saker som dök upp ur gömmorna. Jag är nu uppe i tio loppislådor. Blir besviken om det inte är kö vid mitt bord nästa lördag. Har lejt syrrans barn som ska hjälpa mig att ta betalt och plocka upp saker som ska vara till försäljning.

Ska hända i helgen:

Jag ska på massage om ett par timmar. Ska bli skönt. Hoppas att jag hamnar hos någon bra som kan ta i lite och inte mesar. Jag vill ha hårda tag och rejäl massage på mina ömma axelstrånkar. Det är första gången sedan Prinsen kom som jag åker någonstans utan att han är med. Lär ju hoppa på i mittendörrarna på bussen och ställa mig på en barnvagnsplats.

Hoppas på en god söndagmiddag här hemma. Kanske en dag för tacos? Varför inte runda av kvällen med en hyrd dvd?

Har inte hänt i helgen:

Nej. Jag har inte blivit uppvaktad på Mors dag. Ännu. Inte det trots att jag på torsdagen samma vecka påminde sambon om att det var Mors dag på söndagen. Inte det trots att jag påminde honom på själva Mors dag. Inte det trots att jag frågade rakt ut i veckan "Varför har jag inte blivit firad på Mors dag?" Han pratade om att han jobbar så mycket. Visst men jag hade gladeligen tagit lite massage här hemma på kvällskvisten. Han hade inte behövt inhandla något. Han svamlade något om att det viktiga för mig är ju inte denna dag utan att få vara mamma. Sant. Så klart. Men fira det som fira går. Jag gillar blommor. Ändå mer gillar jag uppskattning. Nix. Inte firad trots att sambon fick frukost på sängen och paket då det var Fars dag. Lite ruttet är det faktiskt tycker jag.

Rapport från helgen avklarad. Klart slut.

Minnen från graviditet, förlossning och den första tiden

Har snott mallen från Kattmamman!


Minnen från graviditeten:


Jag grät av lycka första gången då jag såg Prinsen på ultraljud. Det var i vecka 6 och han var 2 cm lång.

Jag fick en blödning i vecka 9 och trodde att det var kört. Att sitta i väntrummen på Huddinge gynakut var hemskt. Han mådde bra och jag grät igen, av lättnad.

Jag åt massor av sötsaker, gärna hemmagjorda chokladbollar och mjukglass från Mc Donalds.

Mina fötter var svullna och såg ut som grisklövar.

Jag mådde jättebra under hela graviditeten.

Vi tog inte reda på om det var en kille eller tjej i magen.

Jag gick upp 22 kilo.

Jag älskade att vara gravid.

Jag kände mig vacker med min stora mage.


Minnen från förlossningen:


Jag var öppen fyra cm då vi kom in till förlossningen, halv nio på kvällen.

Jag hade kraftiga värkar.

Lustgasen funkade inte på mig.

Jag tog epiduralen.

Värkarna avtog.

Mitt ena ben blev som förlamat.

Jag fick sitta på en hink för att bebisens huvud skulle komma längre ner.

Jag fick värkstimulerande dropp. Mycket.

Det talades om snitt.

Hjärtljuden gick ner men det visste jag inte då.

Förstod att något var fel då det var så många i rummet.

Det var för sent att göra ett snitt.

Prinsen kom ut med hjälp av yttre press.

Prinsen föddes klockan 03.50.

Navelsträngen klipptes av så snart huvudet var ute.

Prinsen skrek inte då han kommit ut.

Han rörde sig inte.

Jag var livrädd!

Personalen sprang iväg med bebisen och sambon sprang med.

Jag visste inte om det var en pojke eller flicka men brydde mig inte.Ville bara veta att allt var bra.

Det tog 20 minuter att få reda på att vi fått en son och att han nu mådde bra.

Prinsen hade navelsträngen två varv hårt runt halsen.

Prinsen var tagen efter förlossningen.

Prinsen hade fått syrgas i akutrummet.

De hade sugit ut fostervatten från lungorna.

Sambon tittade på och var livrädd.

Jag sprack mycket. Hela vägen.

Min livmoder drog inte ihop sig så jag blödde mycket. 2 1/2 liter.

Jag var helt borta i skallen hela morgonen. Sov och yrade.

Jag opererades klockan åtta. Sövdes ner och syddes igen.

Jag fick fem påsar blod.

Prinsen var med sin pappa hela tiden.

Prinsen var världens finaste nyfödda. Så klart.

Min förlossning var inte normal säger läkarna jag talat med.

Jag är överlycklig ändå för allt slutade väl.

Personalen på SÖS var kunniga.

Jag är glad att jag födde barn i Sverige.


Minnen från första tiden med Prinsen:


Vi kom hem efter fyra dagar på BB.

Det tog ett par dagar innan jag hörde Prinsens röst.

Prinsen skrek knappt alls.

Prinsen kunde sova fem timmar på raken.

Jag grät ibland de första dagarna eftersom jag inte kunde gå på toa.

Jag trodde att jag hade en lödkolv och en gaslåga i baken.

Prinsen lärde sig amma snabbt och ville amma mest hela tiden.

Jag hade jättemycket mjölk.

Jag släppte knappt taget om Prinsen de första veckorna. Han låg i min famn mest hela tiden.

Sambon lagade mat och skar i små bitar som jag åt i soffan då jag ammade och höll i en sovande prins.

Jag var kluven till besök, ville visa upp vår guldklimp men orkade inte med sena gäster.

Jag tyckte att det var jobbigt då folk hade vårt hem som utflyktsmål.

Jag hade ett stort behov av att bara vara med Prinsen och sambon.

Jag vägrade träffa dagisbarn tills Prinsen hade blivit tre månader, var rädd för baciller.

Prinsen gillade att sova på sidan och kunde lägga sig så själv.

Jag älskade att vara mamma från första stund.

Att få bli mamma till Prinsen är det bästa som hänt.