I vårat område bor det ett par i sambons och min ålder. De har ett barn i samma ålder som Prinsen, en son. Vi umgås inte men vi pratar då vi ses och de är sjyssta. Men. Varje gång jag springer på dem ser jag helt galen ut. Nåja. Kanske inte helt galen. Men inte snygg liksom.
Som idag.Prinsen och jag var på husets framsida och pysslade på förmiddagen. Jag hade inte gjort mig i ordning. Hade inte täckt för de röda märkena i mitt ansikte som blev då jag klämde små kvisslor. Hade inte borstat håret eftersom Prinsen igår lekte bort min hårborste. Nej. Jag var inte det minsta tillfixad. Och det behöver man inte vara. Speciellt inte på sin egen tomt. Men då... "Hej!" ...kom det snygga paret med sin kille i vagn. Tillfixade. Snygga kläder. Bruna. Fräscha. Det hippa paret. Och jag i gummistövlar med ett tufsigt hår uppsatt i en trasslig boll i nacken. Röda klämmärken i fejjan.
Nej. Man måste inte försöka se snygg ut jämt. Det skulle vara jobbigt. Jag har en kompis som jag tränade med förut. Eller...Vi gick på Friskis två gånger för ett par månader sedan. "Jag vaknade för tjugo minuter sedan" sa hon men var sminkad. Och då menar jag inte lite rouge på kinderna. Helsminkad med underlagskräm och hela kittet.Före träning.
Äh. Jag tänker fortsätta hasa runt i stövlar och oborstat hår på tomten om jag vill. Har däremot lovat mig själv att inte gå till jobbet med mysbyxor som vissa verkar göra. Varför se ut som en slashas bara för att man jobbar med små barn?! Stilettklackar funkar ju inte så klart. Men hel ren och lite tillfixad skadar inte tycker jag. För att se lite pigg och fräch ut. För föräldrar som lämnar sina barn till mig. För min egen skull.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Du är supersnygg, borstad eller inte spelar ingen roll!!!
Jag sätter en ära i att inte göra mig i ordning för att gå och träna eller handla mat.
När vi bodde vid Mariatorget var min specialitet att gå ut i fula mjukisbyxor och min mans stora jacka för att handla på konsum. På kvällarna fick jag alltid kryssa mellan superfixade gäng som hade stämt möte utanför vår port innan de skulle ut och festa.
Däremot brukar jag fixa till mig ganska mycket innan jag går till skolan (som jag ser som min arbetsplats) Jag tycker att det är lite respektlöst att hasa runt i mysdress där.
Och av någon underlig anledning så springer man alltid på någon bekant när man ser ut sådär. Hur kommer det sig?
Anna - Tack vännen! Du är snäll;)
Kattmamman - Nej man behöver inte göra sig iordning för att handla, men på Söder är det ju rätt att se lite skönt sunkig ut;)
Solkatten - Ja varför dyker aldrig de där gamla klasskompisarna eller exen upp när man känner sig snygg?!
Skicka en kommentar