tisdag 5 oktober 2010
Om snitt, svar till Linda.
Det var dramatiskt när Prinsen föddes. Han hade navelsträngen två varv hårt runt halsen. Han förlöstes med yttre press. Han skrek inte när han kom ut och personalen sprang med honom till akutrummet. Men allt gick bra och det tackar jag min Lyckliga Stjärna för. Jag blödde 2 1/2 liter. Jag sprack mycket, hela vägen. Fick sövas ner, opereras med 27 stygn, hade mycket problem efteråt och gick till en sjukgymnast till Prinsen var ett halvår. Det var det värt så klart. Jag blev mamma, fick världens finaste son som personalen tog ut i rättan tid. Men jag fick veta det redan då, att jag inte ska belasta det där området med en vaginal förlossning något mer. Därför blir det snitt den här gången.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Oj, det låter verkligen som en jättejobbig förlossning! Jag var hysteriskt förlossningsrädd redan långt innan jag var gravid, egentligen sen jag var tillräckligt gammal att förstå hur det gick till. Med mitt bagage och dessutom tvillingar var jag aldrig nån kandidat för aurora-samtal eller annan terapi och jag förlöstes med planerat snitt på DS. Var verkligen superbra och jag är jättenöjd både med snittbeslutet och med all vård.
Stor kram och ha det bra! Turbo
bra att man kan säga ifrån, även om andra tycker att man ska föda vaginalt. Det är din kropp och dina upplevelser. Stå på dig!!
Kram
Freja
Skicka en kommentar