Dagmamman J

Jag träffar en kvinna på Öppna Förskolan.
"Åh hur är det med dagmamma? Mina små ska börja hos J om en månad! Hur är hon?"
"Jag har inte J utan B, men det är en annan grej med dagmamma än med förskola. Det är två olika verksamheter och jag kan se fördelar med båda" svarar jag.
För jag kan inte säga vad jag tycker, att J inte alls har den barnsyn jag anser att man ska ha när man arbetar med barn. För andra kanske gillar J:s stil och jag kan inte sprida ut saker på stan om henne.Det går bara inte att säga sanningen. Min sanning.

Jag pratade inte med J den där gången, med det där om Gittans storkbett. Tyvärr ska jag tillägga.
"Du kan inte uppfostra kärringar Anna-Bell" sa min mamma när jag talade om att jag skulle ringa upp. "Du har ringt henne vid ett tidigare tillfälle och det räcker. Strunta i henne. Sluta bara att bråka."

Bråkig. Är det jag? Så jag taggade ner också för jag tyckte att det gått för många dagar sedan händelsen. Men jag tycker ändå inte att jag överreagerade. Man säger inte så som J gjorde. Punkt. Och nästa gång någon kommentar från J kommer är jag beredd. Då brinner jag av på direkten, jag lovar.