Eftersom Prinsen har magsjuka kom ju inte våra tänkta gäster på nyårsafton eftersom ingen ville bli smittad.
Så här tänkte jag att nyår skulle bli ungefär:
Då Prinsen sov skulle vi äta gott, jag och sambon. Jag hade förberett en tomatröra som vi skulle äta till förrätt på stekt lantbröd. Till varmrätt skulle det bli fläskfilé med hasselbackspotatis och lingonsås. Vi skippade desserten och tänkte gå direkt på chipsen och dippen. Så blev inte fallet.
Nyår blev så här:
Prinsen somnade sent eftersom han hade sovit sent på dagen. Jag gick och lade mig med honom och somnade själv. Då jag vaknade var klockan 23.00 och sambon var svinhungrig eftersom han inte hade ätit ordentligt på dagen. Han hade varit på övervåningen hela dagen och renoverat och jag hade inte sett till att det fanns någon bra mat till lunch utan vi åt endast ett par korvar var. Hur som helst så var sambon utsvulten och på risigt humör då jag stapplade ut ur sovrummet."Vi skippar förrätten" sa han. "Jag måste ha riktig mat på en gång". "Visst" sa jag som inte var hungrig utan snarare mådde illa efter att ha sovit i tre kvart. Åt lite men blev störd på sambon som satt och vessade och var neggig. Det hela slutade med att sambon kröp ner bredvid Prinsen och somnade. Själv stod jag i regnet helt solo och tittade på fyrverkerier vid tolvslaget.
Alltså; Ingen dans, ingen snygg klänning, ingen skumpa. Inte ens förrätt och knappt något sällskap. Men vad är väl en bal på slottet. Jag tittade på grannarna som skålade med hattar på sne ute på parkeringen och sedan gick jag in och pussade på min prins. "Gott nytt år min älskling" viskade jag för att sedan inta soffan och zappa tills klockan halv två då jag dunsade ner i sängen. Sambon? Han var på bättre humör dagen efter. Visst kan jag tycka att nyårsfirandet blev en flopp då jag fick stå ensam på garageuppfarten i regnet och då de nyinköpta spelen fortfarande var ouppackade. Men egentligen. Ingen baksmälla, ingen konkurrens i soffan. Världens finaste pojke snusandes i sovrummet. En jävligt grinig (trött) men ändå bra karl bredvid. Nej. Jag kan faktiskt inte klaga ändå på något sätt.
tisdag 1 januari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Gott nytt år - hoppas att det blir bättre än det startade. Men som du skriver - det är svårt att klaga med två prinsar i sängen och mycket kärlek omkring sig. Så man skulle lika gärna kunna säga hoppas att det fortsätter lika fantastiskt som det startade...
kram!
Tids nog får vi partaja igen. Så att ungarna tycker att vi är pinsamma :-D
Kram på dig gummsan. Synd att vi inte bor närmare, då hade du kunnat kika över till oss och ta skumpan här istället!
Det låter inte direkt som någon toppenkväll, men fint ändå liksom.
Skicka en kommentar