Sista dagen

I fredags var det sista dagen Prinsen var hos dagmamman.

Jag minns när Prinsen började hos B. Han var 1 1/2 år och skolades in av Sambon medan jag var ny på jobbet. Ny och jobbade med andras barn när jag allra helst ville vara hemma med mitt eget.

Jag gillar B skarpt, det har säkert framgått. Jag känner en stor tacksamhet gentemot henne och tänker på allt hon har gett Prinsen. Uppmärksamhet, trygghet och mod. Hon har sett honom, tröstat, skrattat tillsammans med honom, visat honom rätt och fel, funnits för honom när vi har varit på jobbet.

I fredags, på morgonen, plockade vi lupiner tillsammans, till B som älskar det. Lila och det blev en stor bukett. Jag lämnade Prinsen tillsammans med blommorna och med en present till B. I Prinsens ryggsäck fanns det även glass som han ville bjuda sina kompisar på.

I augusti kommer Prinsen att börja i skolan. Det kommer att bli bra för honom. Med många kompisar, med nya utmaningar. Gittan ska börja hos fantastiska B i höst. Men ändå kände jag gråtklumpen i halsen när jag skulle hämta Prinsen i fredags. För att det var sista gången jag hämtade Prinsen hos henne. Jag kände mig nedstämd för att en era är över.

Jag körde flera extra varv med bilen, med kall luft i ansiktet, innan jag åkte till B för att hämta Prinsen på eftermiddagen. Men trots att jag tänkte bita ihop började jag gråta när jag såg B. "Det känns så sorgligt" sa jag. "Han har liksom gått hos dig i nästan 4 1/2 år". "Sluta" sa hon, "innan jag börjar också".

B hade packat Prinsens saker, tömt hans låda och lagt ner hans pärm med foton och teckningar. Hon överräckte ett paket till Prinsen, en avslutningspresent, och jag försökte att skärpa mig när vi sa hej då och trevlig sommar. Sedan grät jag hela vägen hem.

När jag kom hem läste jag i pärmen där hon hade skrivit "Åh vad jag är glad över att du har varit mitt dagbarn! Underbara fina Prinsen. Ha det så roligt i skolan nu. Pussar och kramar från dagmamman B." Och då började jag gråta igen och ännu mer på kvällen när Prinsen sa "Mamma, idag grät B. Hon sa att det känns så sorgligt".

Fina B. Jag är så lycklig över att Prinsen fick gå just hos dig, få vara hos dig som har en sådant fint sätt och en sådan bra barnsyn. Tack för allt. Vi ses i höst när Gittan börjar. Ha en underbar sommar!"