söndag 8 april 2007

Småfolk

Barn säger så fina och bra saker tycker jag. Som den gången då syrran och hennes fd man låg i skilsmässa. Jag och sambon skulle vara barnvakt till deras yngsta son, då sex år gammal. Sonen C talade om för oss att mamma och pappa hade bråkat i bilen då de skulle hem till oss. C hade låtsas sova och jag tyckte så synd om honom då han berättade. Så hemskt att behöva sitta där och höra på. Då jag frågade hur det kändes pekade han på sitt bröst och sa "Man liksom grinar här inne". Så fint sagt och så bra beskrivet! Hur många gånger har jag inte känt likadant. Då man har låtsats att allt varit bra och som vanligt men inuti kroppen är det gråt och kaos. Åh älskade unge. Vad vi vuxna har att mycket att lära oss av barn.

Inga kommentarer: