Samtalet

Så ringde Doktor O. Vi pratade i en halvtimme och det var ett bra samtal. Han lyssnade, informerade och diskuterade. Han anser att vi fortfarande har väldigt goda chanser. Allt ser bra ut, äggkvalité osv. och jag räknas som ung. Han tycker att resultatet av våra sammanlagda 10 behandlingar är positiva, ett barn och två missfall men lade till att han förstår att det enda som räknas för oss är ett barn. Vi pratade om det här med två embryon och ett tag lät det som att han trodde att vi inte ville göra vår tänkta behandling om vi inte fick två. Jag hoppas att han förstod att vi absolut tänker göra de vi har betalat för och de som finns kvar i frysen hur som helst. Han såg ingen anledning till att vi inte skulle kunna få tillbaka två. "Om man känner att det är viktigt att få tillbaka två går det. Det finns inga lagar som säger att vi inte får sätta tillbaka två. Det som finns är rekommendationer från Socialstyrelsen." Så talade jag om att jag tycker att det närmar sig slutet med våra behandlingar och jag förstod att han inte alls såg det så. Han påminde mig om att vi faktiskt har ett helt försök till + två i frysen kvar. SMen jag vågar inte hoppas och sa att "Egentligen är vi ju inte där än, men om det inte fungerar med behandlingarna hos er då bör det inte funka efter det heller?" Han sa att det inte alls behöver vara så, att det absolut kunde fungera även senare, men jag förstod att han tyckte att det var att gå händelserna i förväg. Men på något sätt vill man i sitt inre planera och bearbeta det som komma skall innan man egentligen vet utgången. Kanske är det bra att försöka leva mer i nuet? Ja jag är nöjd med samtalet men jag kan inte återberätta det helt varken för er eller för sambon. Det var så mycket som sades. Summan av kardemumman är att vi kan få tillbaka två embryon vid nästa behandling, att han anser att våra chanser fortfarande är goda och att det är upp till mig om jag vill göra den korta eller den långa behandlingen. Jag är glad att jag valde att prata med O och ingen annan.