måndag 22 mars 2010

Medicin

Jag är en person som inte är störtförtjust i att ta medicin i onödan. Men jag gör ju det om jag måste och även dagligen då jag har både astma och en kronisk inflammation i sköldkörteln. Jag vet inte vad det är men jag är rädd för biverkningar, att kroppen blir konstig. Klart att jag tar penicillin om jag behöver, det är inte det. Men jag brukar borra i tänderna utan bedövning om jag har hål nångång. För jag tycker att det är värre att inte ha koll, att gå och bita sig själv efter en bedövning, att inte ha känsel i munnen än att ta lite smärta. Men visst, jag tog smärtlindring vid min förlossning, så hur mycket som helt tar jag inte. Allt är en avvägning.

Jag vet egentligen inte vart jag vill komma med mitt babblande. Det som ligger och ältas och gror i bakhuvudet är nog det där med mediciner och IVF. Jag har nojat för (och gör fortfarande) hur farligt/dåligt det är för kroppen att göra många IVF. Jag har läst på IVF-klinikers olika hemsidor och har pratat med min husläkre. Vad jag förstår finns det inget som tyder på att IVF är farligt och kan ge allvarliga sjukdomar framöver. Jag hopps verkligen att det är så, som de säger. Men nej jag hade inte gjort annorlunda. Jag har min underbara son. Det hade jag aldrig fått utan IVF. Men jag tänker på det som Storken skrev, att "TNF-alfa är en skum grej och behövs i kroppen för att den hämmar cancertumörer. Om man sänker tnf-alfa för mycket kan man alltså som biverkan få cancer OM jag fattat det rätt." Det är sånt som gör mig rädd. Att man laborerar, kör på till vilket pris som helst. Jag vill ha ett till barn. Men jag är inte beredd att betala vad som helst. Jag har ett barn och jag vill inte på något sätt äventyra min hälsa för att få ett barn till. Jag har honom, han har mig och så måste det få vara. Jag är lite hyppo, jag har karastroftankar, jag älskar inte att peta i min medicin i onödan utan försöker avväga. Det är det jag tänker på nu. Förstår ni? Det är inte så att jag ens ska kolla upp nåt TNF-alfa, för ingen är beredd att göra det. Varken läkaren på Linné, Doktor L eller min husläkare. Och jag sitter och surfar runt och blir inte klokare för det, för jag kan inte läsa ut vad det står i alla texter jag kommer över. Så här är jag nu och det läkaren vill ge mig är endast Trombyl och det är kanske bäst att prova det, eller ska jag propsa på annat? Och jag håller på att bli galen av allt ältande. Det är så det är.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag har tänkt som du om medicin, och om alkohol också förrseten, jag vill ha koll. Jag födde för övrigt barn helt utan smärtlindring också.

Men de sista åren har jag petat i mig så otroligt mycket saker, både lugnande och sövande. Och det är inte bra att äta tabletter. Risken för cancer ökar absolut.

Men jag får inte cancer nu, utan när jag blir gammal. Och jag vill inte leva ett dåligt långt liv, hellre ett lite kortare där jag mår bra, faktiskt. Så det är något man måste ta ställning till, om de kortsiktiga fördelarna överväger eventuella långsiktiga dåliga, och frågan är ju vad chansen till ytterlige ett barn hamnar på den listan?

Mary sa...

Fast om man sänker TNF-alfa-nivåerna för att de var för höga från början, borde man ju inte få högre cancerrisk än normalt? Nu är det ju inte säkert att TNF-alfa-nivåerna står i direkt relation till cancerrisken på ett enkelt sätt, även om det finns någon typ av samband. Men OM det vore så, borde det ju ändå inte vara farligt att sänka sina TNF-alfa-nivåer till ett normalläge.

Men ni kanske tänker att man råkar ta ner det mer än så? Kanske, men å andra sidan verkar det riskabelt att ha höga nivåer=någon typ av störning åt det autoimmuna hållet. Som någon skrev i kommentarerna till det andra inlägget.

Sedan kan du ju tänka att det är under en begränsad period man genomgår den här behandlingen. När man slutar får ju immunförsvaret sköta sig självt igen. (Vad det nu innebär, det har väl till uppgift att reagera på omgivningen hela tiden...)