torsdag 1 april 2010

Dålig pedagogik

Huset ser värre ut än någonsin. Vi har nu hållit på i ett halvår på undervåningen. Det är där vi bor, äter, lever. På övervåningen sover vi endast. Stora lådor med vitvaror i fyller hela vardagsrummet, allt i huset är dammigt, vi kan inte laga mat hemma. Detta läge är ansträngande. Jag vet, det blir fint sedan. Men nu suger det. Sambon kör på jämt, är duktig, men kan aldrig vara med, bangar grej efter grej. Det är så det måste vara men det är tråkigt. Vi umgås inte på ett roligt sätt. Bara pratar om brädor som ska bäras till släpet som ska vidare till sophanteringen, om kakel och praktiska saker.

Ikväll var toapappret och tandkrämen slut. Jag menar slut. Vi hade torkat slut på Prinsens näsdukar och tvättlappar och klippt upp tuben med tandkräm, skrapat tills den var finito. Jorå vi har råd med papper och tandkräm. Jag bara glömde tidigare idag. Och igår och dagen innan. Det är mycket nu. Så på kvällen efter att jag hade tvättat ett par maskiner och städat toan lade jag prinsen. Det var en halvtimme innan Stora Ica stänger. Prinsen körde igång och testade mig efter vällingen och sagan, skrek att han inte ville somna själv. Jag hade stängt grinden till övervåningen och var på väg till affären, stod i hallen och sambon kaklade. "Släpp ut mig från finkan! Jag ska inte sova!" vrålade Prinsen gång på gång och jag tog till det fula. Den dumma, avskyvärda pedagogiken som jag hatar när jag använder. "Nu slutar du och går och lägger dig, mamma måste handla. Om du vill ha något påskägg lyssnar du på mig annars tar jag och hivar bort det!" Så höll jag upp ägget som låg i hallen och Prinsen skrek vidare. Jag hotar. Med att min prins inte ska få snarre i ägg. Fy fan vad lågt. Som att läggning och påskägg har något samband för ett barn. Men jag pallade inte med skriket, var trött, stressad, inte alls sugen på att åka till Ica vid stängning och det bara slank ur mig. Sedan sa vi hej då och jag hörde sambon säga från köket att han kunde ta det och det var tyst när jag låste ytterdörren. I efterhand hade jag helst velat säga "Självklart kommer jag och ligger bredvid dig en stund älskling så ska du se att du somnar." Lyssnade på Lugna Favoriter i bilen till Ica. På någon patetisk låt som man hånglade till som fjortis. Och fick torka mig i ögonen. I morgon ska jag be om ursäkt. För det är klart att du ska få ägg Prinsen. Mamma var trött, blev lite sur för att du skrek på övervåningen och jag sa dumt. Det var fel av mig att säga att jag skulle langa ägget om du skrek och inte ville sova. Men det är bra om du lyssnar på mig och kan somna själv utan att göra en scen. Men mamma ska inte hota, det är inte ok. Jag ska se till att det blir något exta i ägget som konpensation. Ok?

3 kommentarer:

Anonym sa...

Ja, så kan det vara. Goda föresatser till trots orkar man inte vara "korrekt". Men att vara medveten om det äe stort och bra.
kram Lisa

paprika sa...

Så är det ju. Man orkar inte hur mycket som helst. Jag tippar på att du är den mest tålmodiga och genompedagogiska mamma jag känner. Faktiskt.

Kram

Tudorienne sa...

Så där gör väl alla någon gång. Det är mänskligt.