Jobb

Det har hänt förr och nu hände det igen. Jag flippade på jobbet.
Så här: I januari delade vi i personalen upp olika ansvarsområden gällande miljön. Någon skulle göra en affär och samlade ihop saker till det. Mer än så blev det inte. I torsdags hade vi få barn på jobbet. Jag som hade varit på studiebesök på en annan förskola tidigare i veckan hade fått många nya idéer Impulsiv som jag är började jag ordna i det stora rum där även den tilltänkta affären skulle vara. Jag gjorde en bilhörna, visade tydligt så att barnen ska förstå var man leker med vad. Jag rensade ut en hel del leksaker och jag gjorde även en hörna med en affär.
I måndags när jag kom till jobbet var det ingen som sa något om rummet jag fixat till. När kollegan P gick hem sa kollegan J: "Du det var inget bra att du gjorde affären. Det var P:s jobb." Jag fick veta att även köksan hade lagt sin näsa i blöt (som vanligt), att de pratat om det och J sa att hon också hade spätt på det hela med att säga "Så det var därför inte Anna-Bell skrev ut de där bilderna, för att hon fixade med affären i stället." Och jag lågade. För att folk snackar. För att det är få som tar tummen ur. Jag och kollegan M ska vara avdelningsansvariga och ha koll på den pedagogiska miljön, men vi får inget göra. Jag blir så himla frustrerad när inget händer! Jag ringde upp P och hon sa att hon kände sig överkörd, inte delaktig men att jag hade gjort jättefint. Jag sa gråtandes till kollegan D som kallat mig härjad att nu får det vara slut. Man säger inte så! Vad är detta!
Ok, jag borde kanske ha ringt till P och sagt "Vi har lite barn idag och jag har nyss fått en idé om affären." För så var det. Jag ligger inte hemma i bädden och funderar på jobbet. Jag får en idé och kör, är spontan.
Jag vet inte om jag här lyckas förmedla det var ville berätta, att det är lite upp och ner på jobbet. Det är inte så att jag vantrivs. Men en del saker verkar hänga i väggarna sedan urminnestider på det där stället, vilket gör mig galen. Och jag kan inte svälja, samlar på hög, lackar ur och känner mig som en dramaqueen efteråt.

Idag ska jag på intervju. Detta är tredje i raden. Hoppas att det är något bra på gång.