Nytt

Det är alltid lite ågren med nytt år tycker jag. Nytt blad. Nya chanser. Som att det ligger prestation bakom. Bara det att jag skulle skriva årets första blogginlägg. Vad ska man skriva om detta nya år? Man kan ju liksom inte börja med att häva ur sig att man tycker att det är galet att Söndag (Aftonbladets bilaga) igår skrev på framsidan "Allt om Victorias förlossning". För den har inte ens ägt rum. Inte heller känns det inspirerande att börja med att prata om att Gittan har slutat att amma helt själv, för att hon ledsnade och att mamman är glad som slapp med någon faight.

Så vad ska jag skriva om detta nya år? Ja inte vet jag, men det lär väl bli som vanligt med mig att det blir som det blir. Att det som kommer ut, kommer ut. Vissa har så genomtänkta bloggar. Med ord som är valda länge. Så vackra och kloka. Inga plumpa val. Ibland blir jag avis på det. Jag spottar fram något och ibland blir det bra, andra gånger inte alls genomtänkt. Vissa gånger har jag fått skit för saker. Och i grund och botten har det varit för att jag inte har formulerat mig väl. Men det får vara så. Så finns det bloggar där personen bakom skriver något i stil med att hon ska till frissan och får 75 kommentarer. Öh? Ofta om man är en offentlig person kan det ske. Jag är inte så intresserad av offentliga personer förresten, även om jag kollar en extra (diskret) gång om jag ser någon intressant, det ska jag inte ljuga om. Men något av det mest pinsamma jag vet är när folk står med en känd person och sedan ser man bilden i en tidning och texten beskriver att "Cilla träffade Idol-Ola" eller "Mats såg en konsert med Carola". Det känns bara ok om man är ett barn tycker jag. Jag vet inte varför jag har så svårt för idoldyrkan. Jag känner en tjej som vet en kille som är galen i Jill Johnsson. Han åker land och rike runt med en lastbil med Jills bild på för att kolla på hennes uppträdanden. För mig verkar det mycket strange.

När det är nytt år skriver jag upp i min nya kalander när folk fyller år och hur mycket de fyller. För jag jag ska komma ihåg. Det ger mig också ågren. Jag 37. Snart 40! Pappa 69. Shit han är snart 70 år! Jag får panik att tänka på mina föräldrar som gamla. Mamma och jag satt och pratade här om dagen. "När Gittan är tjugo" sa jag om något. "Då är jag nog inte längre med" sa mamma osentimentalt. "Jag hoppas på 15 år till i bästa fall" sa hon och jag började gråta. För jag kan inte tänka mig att vara utan min mamma, hur jäkla tjatig hon än må vara om sin (och min) städning.

Hur som helst. Nyår var bra. Vi käkade den goda maten, pratade en massa och skickade upp lyktor vid tolvslaget. Jag älskar de där lyktorna. Och jag gillar tanken att man ska önska sig något. Vid två gick jag och lade mig och igår jag jag astrött trots att det enda alkoholhaltiga jag drack var några klunkar rosa skumpa.

Och nu har jag skrivit 2012:s första blogginlägg.