söndag 6 april 2008
Tacksam
Tänk att tycka att det känns bra att sopa upp sandhögar i hallen som kommer från sandlådan i parken. Att tycka att det är ok att torka utspilld mjölk. Att mysa då man viker tvätt, fina plagg i storlek 86. Det gör jag. För jag vet att jag kunde ha missat detta. Det var ingen självklarhet att jag skulle få bli mamma, att Prinsen skulle komma. Men nu gjorde han det, tack min lyckliga stjärna åter en gång, och för mig är det en självklarthet att svårigheterna har påverkat mitt föräldraskap. Att ha varit tvungen att vänta så länge på att bli mamma har gjort mig tacksam. Det tänker jag på många gånger då jag sopar sand eller torkar mjölk.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det är nog få som upplever de känslorna av tacksamhet vid sandsopning. Det är fint att du gör det att du kan se den större bilden. Fler borde göra det.
Jag önskar verkligen att jag ska känna som du, att jag inte ska glömma det stora i att ha fått bli förälder även när det är jobbigt. För min skull och för småttingarnas skull och för att jag kan bli sjukt irriterad på föräldrar som bara klagar när jag själv bara längtar. Hatar fortfarande kommentarer av typen "bäst att vila nu, för sedan får du inte göra det på mååånga år". Kommentarer som anspelar på att det är såååå jobbigt att ha barn. Varför skämtar folk alltid om det - istället för att prata om hur fantastiskt det är? Det är fint att du gör det och kommer ihåg det även när det är lite motigt.
Så jävla rätt.
Om folk bara tänkte så skulle de nog hålla med dig. Men folk tänker inte, de gnäller hellre.
Skicka en kommentar