I dag ringde pappas fru til mig och talade om. Pappas frus släkting är gravid. Med femte barnet. Hon förstod först inte varför hon kände sig så skum och undrade varför magen hade börjat växa och hoppsan så var hon i vecka 19. Efter de fyra killarna väntar hon nu en flicka. Egentligen tycker hon att hon är för gammal med sina 38 år, men är ändå glad för överraskningen.
"Har du några gamla barnsaker?" undrade pappas fru. "Kläder och så. Jag menar, de har ingenting."
"Jag har gjort mig av med det vi inte behöver längre och kläderna är på second hand. Jag har endast sparat lite nostalgiplagg och dem vill jag inte låna ut" svarade jag ärligt. För jag vill inte ha puréfläckar på dem. För jag har någon slags idéom att i fall jag får barnbarn någon gång vill jag kunna ge Prinsen och Gittan lådan. Kanske är det något som faller dem på läppen.
Jag känner inte denna gravida, snart fembarnsmor. Ändå kände jag mig som en unge när jag sa det. Som en sån där snålis som bara "Jag vill inte låna ut. Så det så!"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Jag har en hel del jag vill bli av med. Dock har jag redan skänkt bort de minsta storlekarna, men från ca 74 har jag. Leksaker finns också, även för en liten. Om du mailar mig får du min adress och de kan komma och hämta det de vill (jag har tyvärr inte bil). Vi har också saker vi säljer billigt; spjälsäng, babysitter, babygym, bumbo, resesäng, sängkläder, små filtar...
Kram Lisa
Lisa: Bussig du är! Men hur gör vi då i så fall? Ska jag säga att jag har sett det på Blocket eller vad? Vill ju inte säga att jag har en blogg. I annat fall får jag väl själv hämta det och kolla var de vill köpa...
Säg bara att jag är en bekant till dig.
Lisa
Lisa: Så klart! :) Ska kolla läget och återkommer!
Förstår precis. Så hade jag också sagt. För efter bebis no 2 kommer vi också spara bara det fina. Det som våra barn ska få ge till sina en dag. Så som mina föräldrar gjort. Tycker om när dottern går i mina gamla saker. Känns fint på något sätt.
MochM:
Visst känns det fint! Min mamma tänkte nog inte så mycket på att spara. Men det finns en gul t-shirt med Paddington, min från 70-talet, och några klänningar från 60-talet som är syrrans. Jag bara älskar dem!
Skicka en kommentar