Imorgon är det dax

Imorgon är det äggplock. Jag är nojig, för i torsdags hade jag väldigt ont i magen och kände av mycket men inte nu. Kan det vara så att alla äggblåsor har gått åt skogen, att det är tom där inne? Hemska tanke.

Igår var vi på middag hos kompisar som inte vet och jag åkte hem en liten repa vid 21. Det gick fint för mig att ta sprutan. Jag högg in den och fick ett blåmärke som bevis.

Jag har inte pratat med dagmamman om vårt dilemma, men ringer henna imorgon eller på måndagmorgon. Det skulle ju vara fint om Prinsen kan vara där när vi är i Uppsala.

Bye bye

Vill bara säga; Tack Gonal-F och hej då. Kanske säger jag adjö för all framtid. Om detta försök fungerar hoppas jag på det, annars inte men det pratar jag inte om för då blir sambon rikstokig. I dag har jag inte lika ont i magen som i går. Hoppas att det inte beror på att alla blåsor har punkterats och att det är tomt där inne. I morgon ska jag ta ägglossningssprutan.

Förresten, apropå petting. Man undrar ju när man kollar sig i spegeln på morgonen och upptäcker ett stort rött sugmärke på halsen. Det var nog när jag var fjortis jag hade det senast, ha ha. Täckstift från Face kan vara väldigt bra i vissa lägen.

Tjafs

I förrgår: Tjafs med sambon. Han drog och kollade på fotboll hos en kompis och blev grinig när jag senare ringde och bad honom komma hem till 22.15 då det är dags för Gonal-F. Han har tagit varenda spruta på mig och jag har släppt det helt och vet knappt hur man gör. Han tycket att jag skulle ha kläckt ur mig det tidigare, innan han åkte till matchen, men jag tänkte inte på det. Jag ansåg att även han kan hålla reda på tiderna och att han inte har så mycket annat än detta att hålla koll på med IVF:andet: 1. Runka i en burk. 2. Köra hem mig efter äggplock och 3. Ta sprutorna på mig. Resten gör jag själv. Han kom hem sur, högg in sprutan onödigt hårt och vi somnade med ryggarna mot varann.

Igår:Fick ett gulligt sms av sambon när jag var på jobbet. Tur för honom. Hade (bra) sex på beställning för att matcha in att det inte har gått för lång tid, men heller inte för kort, inför proceduren på måndag. Vägrade penetrering eftersom min mage är asöm. Kul när man känner sig som en tonåring som sysslar med petting.

Idag: Sovmorgon. Lång frulle med yoghurt, te, rostade mackor med ost och fikonmarmelad. I kväll blir det storstädning i huset. Inte kul med väldigt behövligt.

Trevlig helg!

Värsta listan

Jag är ju hemlig här på bloggen. De som vet vem jag är irl är tjejer som jag har träffat under bloggträffar. Ingen av mina andra kompisar läser. Vad jag vet. Ibland funderar jag över vilka som jag skulle vilja allra minst att de läser i smyg. Jag listar dessa: (Är inte helt säker på ordningen...)

1. Föräldrar på jobbet.

2. Kompisar som inte gett sig till känna.

3. Mina föräldrar.

4. Min chef.

Om fyra dagar...

Jepp, om fyra dagar är det dags för äggplock. Pratade med en syrra på Linné i dag. Hon talade om att det ser bra ut men att jag ska sänka Gonal-F-dosen från och med nu. Hitills har jag haft 150 enheter. I kväll ska jag ta 112,5 och i morgon 75.

Jag är öm i magen och mår illa med det är helt ok ändå.

På lördag ska ägglossningssprutan tas och samma kväll ska vi på middag hos et par vi känner lite så där. Har aldrig någonsin tagit en spruta på mig själv men har beslutat mig för att ta den på lördag. Det kommer at gå strålande. Tänker inte dricka alkohol ,men käka ostar måste väl vara ok? Jag menar, jag vill vara så "sund" som möjligt och inte dricka, men det där med ostarna gäller väl bara under ruvningen och inte innan? (Det bara måste ju vara så...)

Har endast två utvecklingssamtal kvar och de ligger nästa vecka. Skönt. Det blir för mig att vara hemma måndag och onsdag beroende på om det blir långtidsodling eller inte. Om nu detta skulle funka, hur länge odlas de då?

Tack fina för tummar!

Syrén till dig

Vi har en syrénbuske i vår trädgård. Den är sjukt stor och färgerna på blommorna är ljust lila. Den doftar skolavslutning och gör mig glad. Denna kväll plockar jag av en blomma och ger till dig som läser min blogg. Till dig som peppar mig när det känns trögt, som glädjs med mig över roliga saker. Tack för att du tar dig tid att läsa mina ord, att kanske kommentera. Tag din blomma, blunda och dra in dess ljuvliga doft i din näsa.

Blåsorna

Doktor L räknade till 19 blåsor och trodde att plocket blir i början av nästa vecka. Spännande värre att vara på G igen. Lite utmattande också förstås, men man vet ju målbilden och då är det ju bara att köra på.

Doktor L idag

I dag ska jag ta ut två timmar komp på jobbet. Jag ska till Doktor L och kolla mina äggblåsor. Jag hoppas så klart att allt ser bra ut, att de är hyfsat många. Nästa vecka är det dags för plock. Helst skulle jag vilja komma till Linné på helgen för att inte behöva vara borta så mycket från jobbet. Får se hur det faller. Bye the way är jag glad över att jag har rätt många tunikor och klänningar i garderoben. Jag är öm och svullen. Det moler och gör speciellt ont när jag ska kissa. I dag känner jag mig positiv och glad. Skönt om man kan slippa den där irritationen som kan smyga sig på. Ska se till att omgiva mig med folk jag gillar och gör roliga saker under ruvningen, det brukar underlätta. Har kommit halvvägs med mina utvecklingssamtal förresten. Nästa måndag ska jag vara klar.

Fin dag

Fin dag när jag slutade tidig på jobbet. När jag hämtade Prinsen som kom emot mig, med bara blöja och T-shirt på sig, rufsig i håret och glad. Han och kompisarna var ute på dagmammans veranda och hoppade i vatten. Fin dag när solen sken och Prinsen och jag åkte till Universitetet för att fixa lite grejer, när vi två satt och åt glass bredvid varandra. Fin dag med trist rusningstrafik hem, med kvällsfika med kompisen J.

En i min närhet

En i min närhet har problem att få barn. Detta fick jag reda på i går. Jag vill outa mig för henne men väntar tills hon är där och står inför IVF. Det skulle kännas dumt att inte säga något när hon bjudit in mig till sitt privata. Jag vill vara ett stöd.

Irriterad

Japp nu är jag där. I den fasen där jag brukar hamna någongång under behandlingen. Under sprayandet brukar det vara frid och fröjd men sedan kan den dyka upp. Irritationen. Över att vissa har så pisslätt. Över att jag stångar mig blodig. Jag orkar inte läsa rosa skrifter om graviditeter. Inte i denna fas. För jag vill också dit. Det var väl fan att det ska ta så himla lång tid. Det har ju funkat en gång tidigare. Tack Gode Gud för det. Går det aldrig mer? Shit tänk om det är så. Detta är kanske sista gången vi IVF:ar. Sambon vill inte mer. Orkar inte tänka på det. Pallar verkligen inte att tänka tanken. Gör jag det ändå blir jag ännu med irriterad och förbannad över att andra pippar och sedan är där. Kanske blir jag grinig av sprayen, inte vet jag. Jobbigt är det i alla fall. Ringde kliniken idag. Påpekade att jag har pratat med Doktor O som sa att vi visst kan få två små denna gång. "Då kanske vi ska boka in ett telefonsamtal, så ni kan diskutera det." "Det är det vi har gjort, O och jag. Det behövs ingen telefontid." Detta ska pratas om vid plocket.

Jag (sambon hakar på) vill ha två. Om det finns möjlighet förstås. Jag talade om långtidsodling idag också. "Det gör vi här på kliniken" sa hon och jag undrade i mitt stilla sinne varför de inte erbjuder det till oss? Ska det vara så att man själv kommer med förslag? (Som jag gjorde idag.) Kom igen. Vi pröjsar, de är experter. Jag blir så trött. Detta ska också diskuteras vid plocket. Bye the way så har jag ingen erfarenhet av Menopur och därför slängde jag ut frågan här på bloggen här om dagen. Det är också en grej som vi inte har erbjudits. Borde vi det? Trist om det är värsta dundergrejen och vi missat den trots att vi IVF:at sjuttiofemtusen gånger. Jag menar nu när det ändå förmodligen är sista gången vi gör en behandling.

"Jag kan inte säga att det inte påverkar resultatet. Hur lång tid efter att du glömde ta sprayen tog du den?" sa syrran när jag pratade idag. "Typ fem timmar senare" svarade jag. Jag hoppas att "resultatet" för henne var stimuleringen och inte huruvida det blir barn eller inte. Jag måste prata med L på onsdag. Vill bli lugnad. Jag vill höra "Att du tog din spray sent en dag påverkar ingenting. Allt ser bra ut." Det önskar jag höra.

Har förresten ont i magen och mår illa. Det tyder på att det händer grejer. Bra det.

Behandlingen

Även om jag har gjort behandlingar femtioelvatusen gånger så har jag inte full koll. Detta lär väl bero på ren självbevarelsedrift, en försvarsmekanism för att det inte ska bli för jobbigt. Men visst är det så, att man tar hel spraydos (en i varje näsborre två gånger om dagen) till det är dags för sprutorna och när man sprutar så kör man halv nässparysdos fram till plocket? Sedan undrar jag en grej till, om man missar en dos med sparyen, ska man ta den när man kommer på det (typ fem timmar senare än vanligt) eller strunta i dosen? Jag gjorde det förstnämnda.
Hur som helst så är jag öm i magen och det verkar vara saker på gång. På onsdag är det dags för ett besök hos läkaren L. Hoppas på många fina blåsor.

Trolleri

Jag minns när jag var gravid i 6:e månaden och stötte ihop med min gamla chef, en socialt störd karl i 50-årsåldern. Han tittade på min stora mage och utbrast: "Oah Anna-Bell, jag vet vad du har gjort!" Så höjde han sina buskiga ögonbryn. Jag sa bara "A visst" eller något i den stilen. Fattar ni vad förvånad han hade blivit om jag sagt hur det var, att jag faktiskt inte hade knullat sedan långt innan jag blev gravid och absolut inte efter. (Detta för att sexlivet var helt kajko av flera års barnlöshet och kämpande i IVF-karusellen. När jag äntligen blev gravid vågade jag inte ha sex eftersom jag var så rädd att något skulle gå galet för jag hade haft ett missfall innan som gjorde att jag bara tänkte på det hela tiden.)Fan var snopen han hade blivit, chefen. Som att det var trolleri.

Frågor

Långtidsodling och menopur, är det något jag bör prata med min läkare om? Skriv inte bara ett "ja" för jag har ingen erfarenhet av något av det. Jag kör liksom bara på i gamla IVF-spår, kanske att jag är knäpp som inte är insatt i det andra som finns att erbjudas. Jag förlitar mig liksom på att läkarna kan sitt. På Huddinge kunde de det förresten. Fan vad bra de är på att göra prinsar där!

Fiskar?

I kväll har jag haft en kompis på middag. Vi har inte setts på flera månader, knappt pratat. Hon är 32 år. Hon har varit tillammans med sin kille länge. Men hon har aldrig varit direkt barnkär. Hon tycker om Prinsen, det märks och hon har uttalat att hon nog vill ha barn någongång, men att hon vill ut på flera resor innan. Det sa hon för något år sedan. I kväll undrade hon "Har alla dina vänner barn?" Jag svarade att vissa har det, andra inte. Efter några timmar sa hon om en annan barnlös kompis till mig:"Vill de ha barn?" Jag undrar vart hon vill komma, vad hon fiskar efter, men frågar så klart inget. Kanske bara en koll, kanske en stress, kanske ett fett problem. Jag vet inte.

22

I morgon är det dag 22 med synarelan. På onsdag halverar jag dosen och kör i gång med sprutorna. Det är konstigt det där förresten, vad jag är duktig på att förtränga saker. Ibland måste jag tänka till lite för att komma ihåg hur behandlingens gång går och jag vet absolut inga detaljer. Minns inte hur många ägg jag plockades på den och den gången eller sådant. Det har liksom bara försvunnit efter vägen. Men det brukar skita sig på ruvardag 11 och detta är 6:e syskonförsöket. Så mycket vet jag. Och då blir jag orolig.

Jaså

I dag i personalrummet:

"Jag hörde om en gammal kvinna som fick barn. Med hjälp så klart. Hon var 65. Det blev tvillingar. Det blir ofta tvillingar när man gör insemination."

Jaha. Det var för mig något nytt.

Nice

I dag har det varit en underbar dag. Vännen K och hennes dotter sov över hos oss i natt. Vi åt frukost, lunch och middag i godan ro och utomhus. Där emellan hängde vi i trädgården, solade och rensade rabatter. Barnen lekte och sambon körde gräsklippare. Kompisar och några släktingar kom i en jämn ström och vi fikade på altanen. Syrenen har fått små lila blommor och hängmattan är framme. Det är sommar på gång och vi har bokat en resa idag. Folket som var här drog sig hem till sitt och till sist var det bara sambon, Prinsen och jag kvar. Sambon och jag i hängmattan. Prinsen i sandlådan, sjungandes "Alla har gått hem. Aaaalllllaaaaa har gått heeeeeeeemmmmmm..........." Sångfågeln min. Ja idag har det varit en helt underbar dag. Så himla nice.

Handlat

Lacoste är egentligen inget favvomärke och 500 kronor är rätt dyrt. Men jag köpte i alla fall ett par 24:or med krokodiler på. De var så söta.

Fortsättningen

Fortsättningen av tjafset på jobbet:

Jag drog alltså hem för att ta en break. Cyklade iväg från jobbet vid halv tolv och tänke åka tillbaka till kvart i ett då jag skulle vara på ett möte. Som ni förstår är detta inget som är normalt i min branch, att lämna jobbet mitt i lunchen. Men jag gjorde det hur som helst. När jag stod och stekte halvfabrikatsköttbullar ringde det på mobilen. Min chef. Hon ville prata med mig och visste att jag inte var på jobbet. En kvart senare satt hon och jag i min kök och jag snorade över köttbullarna. Vi pratade om att något måste göras och bestämde att vi skulle prata om det på ett möte ikväll. Nu har mötet varit. Med var hela arbetslaget plus rektor och biträdande rektor. Jag höll mig samlad och fick uppbackning av cheferna. Skönt att slippa grina, att jag kunde hålla mig. Jag tror på förändring, att det kan bli bättre. Nu är jag astrött som man blir av en urladdning. Barnvakterna har gått (mormor med man), Prinsen sover och sambon personalfestar på Östermalm. Om en stund kramar jag kudden.

Dramadrottning

Idag har jag varit dramadrottning.
Så här:
Mitt läge på jobbet är inte bra. Jag får ta mer skit än jag behöver, blir ifrågasatt och påhoppad av två av mina kollegor Det är så jag upplever det. Jag har talat om för chefen och försökt att vara tydlig med kollegorna. I måndags blev jag ifrågasatt varför jag satt vid datorn (på min egen planeringstid), i går fick jag försvara varför jag var sen från rasten i tisdags (jag hjälpte en kollega) och idag blev jag anklagad av en kollega som sa att jag inte vill arbeta med henne och ha henne på avdelningen (obefogat). Efter det storgrät jag i ett rum med fina kollegan M. Sedan drog jag hem. Jag orkar nte mer på det där dårhuset. Ikväll har vi möte med chefen för att reda ut grejer. Nu ska jag äta lunch. Hemma trots att inskolningsbarnen skrek när jag lämnade avdelningen. Jag känner mig pinsam, som en dramadrottning men jag orkar faktiskt inte ta hur mycket som helst.

Jag förstod

"Det förstod jag inte innan mitt barn föddes" kan jag ibland höra. Jag känner inte alls igen mig. Klart att jag förstod. Att livet får en annan innebörd, att små saker blir stora. Att känslan och insikten av barnets närvaro plötsligt kan göra att man tappar fotfäset en smula, att man blir överväldigad och gråtmild. Visst fattade jag innan han kom. Att ingenting kan mäta sig med ens barn, att kärleken är oändlig. Det var för mig glasklart att jag aldrig skulle kunna älska någon mer än mitt barn, att denne varelse skulle sluka min själ från första stund, göra mig sårbar men stark som en oxe, att jag skulle vara beredd att göra vad som helst för mitt barn, älska denne gränslöst, för alltid. Klart att jag visste det då som nu. Det var ju därför jag var så ledsen när jag inte blev gravid. Mådde så fruktansvärt dåligt. För att jag förstod.

Lådor

Idag har jag städat i förrådet. Fyllt på med Prinsens för små kläder i lådor, märkt upp kartongerna. Att inte kunna ge Prinsens ett syskon slulle göra mig fruktansvärt ledsen. Men också tanken av att ingen liten bror eller syskon ska få ärva hans kläder värker i hjärtat. Ärva hans fina liggvagn som också finns i förrådet. Och babyskyddet. Och alla fina leksaker.

Lugnt

Idag tar vi det soft här hemma. Pular lite både ute och inne. Både sambon och jag är tunga i skallen. Han har suttit hela natten och snackat över öl med en kompis på Pelikan. Jag är inne på spraydag 12 med synarelan.

Stress

Min situation på jobbet ger mig stress. Jag får aldrig tid till mina uppgifter, måste slå mig fram och stånga mig blodig. Det är stora grejer på gång igen också. Jag hoppas att jag får var kvar om man så säger, mer kan jag inte tala om nu. Jag är irriterad och förbannad på vissa i arbetslaget. Antar att jag kommer att lacka ur ordentligt snart. Pratade med chefen om läget och om det stora som ska hända till hösten. "Ha is i magen" var hennes råd. Jag orkar inte ha is i magen för mer saker just nu. Jag har haft is i magen i ett år nu, nu när vi gör syskonförsök. Kan man bara få lite ro på jobbet, är det för mycket begärt?

Stressen gör mig disträ och i lördags stal jag fem varor på två ställen för att jag är så förvirrad. Först självscannade jag på Ikea och missade servetter och ett sexpack glas. Sedan åkte jag till ett köpcenter och gick ut från Lagerhouse med två smörknivar och en flugsmälla på barnvagnsufletten. Jag ses snart i ett Efterlystprogram nära dig.

Väntar på mensen. Brukar ha ca 30 dagar och är nu inne på dag 33 utan spår av någon mens. Säg inte att det ska bli krångel där också.

En måndag

- Utvecklingssamtal med nöjda föräldrar.
- Planering med kollegor som satt och ältade gamla grejer de ändå inte kan påverka.
- Fiskbullar till lunch. Fan var äckligt det är! Åt potatis och sallad.
- Ute på gården med barnen. Regn och sol om vartannat.
- Klagomål av förälder som hämtade. Hon var irriterad. Jag trevlig och förstående.
- Cykeltur hem.
- Lek i parken med Prinsen.
- Middag med lax och potatismos med jordärtskocka. Vad grym han är på mat sambon.
- Första styrkepasset på 3 1/2 år. Gick helt ok faktiskt.
- Dusch med nytt schampo.
- Surfande med te och rostade mackor.

En måndag. Go natt.

Brev

Hej,

Det var ett tag sedan jag skrev. Det har liksom bara blivit så. Allt är bra med mig. Vädret har varit underbart i helgen. Jag var förresten en av dem som slog sig fram på Plantagen för att få tag på lite blommor till uteplatsen. Jag har brännt rätt mycket pengar över lag denna helg. För första gången på länge fick jag en hel lön utan vab-avdrag. Det är värt att fira tycker jag och drog till Ikea och sedan till ett köpcenter. Idag är det jobb igen. Efter snacket med kollegan känns det bättre. Förmodligen blir det nya arbetslag igen efter semestern. Grejer på gång på jobbet som vanligt. Nu på morgonen ska jag ha min planeringstid och jag ska gömma mig i huset för att få ha den. Jag sprayar nu också igen, är inne på dag 7 med synarelan och det 6:e syskonförsöket. Otroligt vad man kan känna sig tillfreds så här i början av en behandling trots att man vet att det allra flesta gånger går åt skogen. Men det finns ju en chans så klart och jag hoppas som vanligt av hela mitt hjärta. Med träningen går det rätt ok. Kör ett pass i veckan i alla fall, denna ska det bli två har jag tänkt. Hoppas att allt är bra med dig förresten. Vi hörs!
Kramar /Anna-Bell