måndag 18 maj 2009

22

I morgon är det dag 22 med synarelan. På onsdag halverar jag dosen och kör i gång med sprutorna. Det är konstigt det där förresten, vad jag är duktig på att förtränga saker. Ibland måste jag tänka till lite för att komma ihåg hur behandlingens gång går och jag vet absolut inga detaljer. Minns inte hur många ägg jag plockades på den och den gången eller sådant. Det har liksom bara försvunnit efter vägen. Men det brukar skita sig på ruvardag 11 och detta är 6:e syskonförsöket. Så mycket vet jag. Och då blir jag orolig.

2 kommentarer:

zygoten sa...

Jag håller mina tummar och hoppas så att det ska gå bra denna gången!! /kram z

Alice sa...

Förstår din oro, men någon gång måste det vara er tur och jag håller tummarna för att det är den här gången!