En natt hos Anna-Bell

Jag sitter upp för länge, en timme över vad som är tillåtet. Har sagt åt mig själv att jag ska ligga i sängen senast 22.00. Gittan vaknar precis när jag lägger mig och jag tar med mig henne under mitt täcke. Där somnar hon om med nappen och snutten. Klockan är 00.45 när jag vaknar. Gittan tumlar runt i sängen, låter lite. Inte så att hon skriker, men hon visar missnöje. Jag petar på sambon. "Välling, tack" viskar jag halvhögt. Han fattar kommandot snabbt och går upp. Jag ser att han håller på att krocka med dörren innan han går rätt. Gittan sveper i sig vällingen snabbt. Sedan vill hon leka. Hon rullar runt och gör pruttljud. Jag är trött och vill inte gå upp, för jag får för mig att hon blir pigg då. Ännu piggare. Jag letar efter en napp och hittar en snart, lägger den på sänggaveln. Sambon sover och Gittan hoppar nu i sängen, håller sig i sänggaveln. Rätt var det är släpper hon taget, det är en lek hon kommit på. Det är så roligt att ramla mjukt i sängen. Hon dunsar ner på min läpp och det pirrar liksom i den. Jag tar henne, lägger henne i mitten av sängen, mellan oss. In med nappen och snutten. Hon skrattar, den lilla busfian. Snurrar runt och ställer sig upp igen. När hon skallar min näsa börjar jag tjura, shit vad ont det gör. Jag tar mig för näsan. Blöder jag? Nej. Klockan är 02.00. Jag lägger Gittan i spjälsängen och hon bli arg. Riksförbannad på mig och skriker. Prinsen kommer in. "Jag drömde något" säger han. "Jag vill ligga bredvid pappa,." Han kryper ner tätt intill och somnar fastän Gittan ännu protesterar högljutt. Jag tar upp henne, erbjuder bröstet och hon ammmar lite innan hon ledsnar. Jag befinner mig som i ett töcken. Där jag halvslumrar och lägger ner Gittan mellan oss gång på gång. Plötsligt är hon på väg upp på sängbordet, händerna har hon redan där. Jag sätter mig upp, ger henne nappen och hon lägger sig bredvid mig, mellan oss. Hon snurrar runt igen och jag letar för trettio gången efter en napp, för den hon hade är försvunnen. Jag märker knappt när det händer men plötsligt har hon lagt sig ner och sover. Klockan är 03.15. Då börjar Sambon snarka. Drar högljudda timmerstockar. "Snarkar du så att du väcker Gittan blir jag galen! Vänd på dig" väser jag aggressivt och petar honom i sidan. Han rullar runt, så mycket han kan bredvid Prinsen. Jag somnar och vaknar av Sambons klocka 05.30. Han snosar två gånger och letar sedan efter kläder i en tvättpåse. Har ni hört hur mycket en tvättpåse kan prassla? Sedan går han och jag hör hur bilen efter en stund lämnar vår gata. 06.15 hör jag Prinsen viska "Jag vill öppna min adventskalender nu mamma!" Han hänger över mig och det blir varmt i mitt öra. "Snart" viskar jag tillbaka. "Gittan sover. Kan du öppna den själv?" Undrar jag. "Den är på nerevåningen och jag är mörkrädd" svarar han. "Då får du vänta lite, ok." Gittan rullar runt och ställer sig i krypställning. "Hej Gittan! God morgon!" Säger Prinsen. Hon får en puss av sin bror och hon vill gensst leka. Hon kastar sig, kryper vilt i cirklar och jag måste passa henne så att hon inte ramlar ur sängen. Jag får kvickt kliva upp. Tar med mig en tom nappflaska och två nappar innan jag lämnar rummet. Och barnen förstås. Vi sätter oss på mattan i vardagsrummet och där sitter vi tills vi har vaknat till. Då gör jag välling och te, öppnar luckor med Prinsen och tänder ett par värmeljus på bordet. Vi pratar om vad det är för dag och vad som ska hända. "God morgon, mina fina. Idag är det en ny dag. Det är måndag" säger jag.