Klockan är 6.30 och jag börjar jobba om två timmar. Vaknade för en timme sedan och sen dess har tankarna malt i skallen på mig. Varför detta utbrott igår? Vad är det som gör att andra är coola dag efter dag och aldrig flippar? Varför blir jag så där som igår?
Svar: Jag är en känslomänniska. Som har nära till känslorna, som inte kan hindra dem när de bubblar upp.
Idag känner jag mig bakis, har en fadd smak i munnen. Folk kommer att fråga mig vad som hände det vet jag. Har gjort formuleringar i skallen hela morgonen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag vet att det inte känns så precis nu, men det är bra att vara en känslomänniska.
I långa loppet är det bättre att känslorna bubblar ut efterhand och inte blir där och stoppar upp allting.
Känslohandikappad som jag själv är så tycker jag det känns så befriande och ärligt att vara som du är.
Och det var duktigt och starkt av dig att ringa kollegan och reda ut.
Bra jobbat, Anna-Bell!!
Du är en jättefin människa. Och stark. Och klok. Detdär behövde komma ut.
Skicka en kommentar