Att vara medveten om genus och olika könsroller är inne. Det ligger i tiden. Själv har jag läst ett antal poäng på lärarhögskolan och där är det ett ämne som återkommer i nästan alla kurser. Så pratade vi om genusperspektiv igår, sambon och jag.
"Men är det fel att killar och tjejer har olika roller?" sa sambon.
"Här är det ju jag som meckar med bilen eller tar fram skruvdragaren då det behövs" fortsatte han.
"Sant" sa jag och började fundera.
Det är viktig att vara medveten om genus, men vad precis är det som är viktigt? Var ska vi lägga krutet? Självklart ska kvinnor och män ha samma lön för lika arbete men mer? Som mamma åt ett litet barn och som pedagog tycker jag att det är viktigt att inte utgå från en och samma mall. Killar kan gilla att leka med dockor, de kan gilla rosa. Tjejer kan älska bilar. Där är jag med.
Tittar man i Prinsens leksakshög finns där tre bollar, två bilar och en blå Bobbycar, alla presenter. Där finns en rosa käpphäst som gnäggar. Hästen är en present från kusinerna och den yngsta kusinen har alltid älskat rosa. En docka kan man hitta och den hade jag när jag var liten. Kikar man i Prinsens garderob finner man plagg med färger som brunt, orange, vitt, beige, grönt och rött men även en hel del blått. Dock inget rosa. Jag erkänner. Det tar emot att köpa rosa kläder. Varför gör det det? Prinsen har fått en jättefin skjorta som är rosa och som kommer att användas när han vuxit i den, men aldrig att jag köpt något rosa. Sitter det i själva färgen, i inprentade normer eller i att de rosa plaggen alltid har små rosetter och puffärmar? Antagligen en blandning. Varför finns det inga "vanliga" rosa kläder utan en massa krims-krams på?
Visst skulle jag kunna förklara mina ickeinköpta rosa kläder med att "Men jag är inte förtjust i färgen rosa" men det är inte hela sanningen. En av mina kompisar klär sin son på tre år i rosa tröjor med paljetter på, han har rosa mössor med stora bollar på och det ser lite ovanligt ut. Jag vet att det finns folk som pratar om det, att han ser lite galen ut för att hans mamma propsar på att klä honom i utmärkande kläder som dessutom är rosa. Vad säger det som de som snackar? Är de inskränkta eller håller de sig bara inom ramarna för det vanliga?
Igår var jag på leksaksaffären. Jag skulle köpa ett slags lego till Prinsen som kallas för megabloks. Två stora påsar stod på hyllan. I den ena fanns det inslag av rosa och lila klossar men inga gröna eller blå. På påsen fanns det en bild av en flicka. I den andra påsen fanns det gröna och blå klossar men inga lila och rosa och så var det självklart en bild på en pojke. Jag tog med båda påsarna till kassan och sade till den unga expediten "Hej! Jag skulle vilja ha en påse där det finns alla färger på klossarna". "Då får du köpa två påsar och blanda hemma" sa tjejen och avfärdade min idé om att blanda i leksaksaffären. Jag köpte den med rosa och lila klossar för att de var med färgglada men jag kan sätta min högra hand på att sambon hade köpt de andra. Varför är det så? Sånt blir jag grinig på. Att det finns bilder på pojkar och flickor som ska styra våra val, att det på "pojksidan" i klädaffärerna är tröjor med fotbollar, döskallar och bilar som tryck och att det är blommor, hjärtan och fjärilar på "tjejsidan".
Ja genus är ett ämne som är inne, som är aktuellt och intressant och jag skulle kunna fortsätta halva dagen. Men vad tycker ni andra? Är det ni tjejer som öppnar motorhuven bara för att, har era söner/skulle era söner ha rosa kläder och vart ska vi egentligen lägga krutet? Vad är viktigt då man pratar om genus?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag är för trött just nu för att formulera det långa svar jag vill.
Men kort, ja min son har rosa kläder liksom han har kläder i blått, rött, brunt, gult o.s.v. Vi vill inte begränsa honom på något sätt.
Han har även alla sorters leksaker.
Och ja, vi försöker se till att alla vuxna kan göra alla saker här hemma från att stryka gardiner till att mecka med bilen.
Ojojoj. Här har du en till som har pluggat på lärarhögskolan och ältat begreppet "genusperspektiv" till leda. Jag och min man har inte så könsstyrda roller, tycker jag, men vi är heller inga extremister åt andra hållet. Jag hoppas att jag inte kommer att forma lilleman in i någon stereotyp "killroll", men jag är medveten om att det finns massvis med fallgropar. Strax innan lilleman föddes var jag och min mamma och shoppade barnkläder. Hon höll upp det ena rosa (blommiga, glittriga) plagget efter det andra och sa "den här var väl söt?" varpå jag avfärdade henne med "Inget rosa, det kanske blir en kille". Det är inte direkt "politiskt korrekt" men jag har väldigt svårt med just rosa (inte på tjejer dock. Då är det jättesött..) Lilleman har massvis med röda kläder vilket förbryllar en del äldre människor. Jag mötte en granne som kikade ner i vagnen och undrade försiktigt om han hade fattat fel - var det en tjej? Sedan skrattade han till och sa "jamen nu ser jag, han har ju blå mössa!"
Intressant ämne. Nej, mina söner äger inte ett enda rosa plagg. Jag köper däremot jag ofta kläder på flickavdelningen. Dockor och dockskåp leker vi med. Så långt, är jag nöjd. Och visst, vi försöker verkligen att inte falla in i speciella manliga / kvinnliga roller. Ändå lyckas vi inte alltid riktigt som vi tänkt. Men tänker, det gör vi.
Skicka en kommentar