måndag 29 oktober 2007

Facebook

Så helt plötsligt pratade folk om facebook. Nicke Nyfiken, jag alltså, gjorde mig medlem, klickade mig in och en helt ny värld öppnade sig. Där poppade det upp bilder på en massa folk jag känner eller känner till i rask takt.

Jag lärde mig hur jag kunde söka reda på gamla klasskomisar och andra människor jag inte sett på många år. Inte för att kontakta dem utan endast för att tjuvkika lite. Se hur se ser ut nu, kanske ha en möjlighet att få reda på något kul.

Men. Det finns ett stort men med facebook. Jag är så himla oteknisk. En dag skickade jag ut förfrågningar till några i min maillista som jag tyckte kunde gå med i facebook. Men tyvärr så råkade jag en annan dag skicka ut en förfrågan, som självklart redan fanns där ifylld klappad och klar, till alla i min lista. Så nu har mammas karl gått med i facebook, Ingemar 63 år. Och barnmorskan på MamaMia har fått en förfrågan, så även en elev som jag har haft i Skolan P. Så himla pinsamt! Och för att jag är oteknisk och snabbare på att klicka än att reflektera så finns även folk jag inte känner bland mina kompisar på facebook. Utan vissa är folk jag bara känner till. Så man undrar om jag kommer att känna mig som ett fån om jag träffar på kompisens kompis syrra som i sitt stilla sinne lär undra varför jag valde att adda henne som kompis. Nej jag valde inte. Jag råkade bara klicka lite för snabbt min klant.

Och nu har jag gjort det som var kul med faccebook. Jag har kollat alla gamla människor som jag kom på. För min mening är inte att försöka samla på mig så många kontakter som möjligt. För jag känner inte 200 pers. Varken i verkligheten eller någon annanstans. Och inte heller har jag några häftiga parybilder på mig själv där jag iklädd någon snygg urringad klänning ler mot kameran. Nej själv har jag lagt in ett par bilder på min fina son istället.

Så vad händer nu? Jag är inte den som orkar sitta och skicka en ros till någon i hopp om att få en ros tillbaka. Jag kan tycka att det är kul att skicka ett meddelande till någon jag känner men det blir ju istället för kanske ett sms eller ett mail. Så varför är jag fortfarande med i facebook trots att jag inte har någon vision om att lägga ner tid på det? Kanske är det så att syns man så finns man liksom, vad vet jag. Får se vad som händer.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Jag har inte heller fattat grejjen med facebook. Älsklingen sitter på facebook och skriver, skrattar, laddar upp bilder, skriver lite till och jag känner mig som ett frågetecken! Jag förstår helt enkelt inte det roliga (förutom att kolla in bilder på folk jag "känt") ;)

Solkatten sa...

Jag fattade inte, eller brydde mig inte, heller förrän tills för ett par veckor sedan. Då poppade det in inbjudningar (*s*) i mailen och jag skapade ett konto för att kolla vad det var. Nu är jag inne och kikar MINST ett par gånger varje dag. Jag har hittat både befintliga och "borttappade" vänner, vilket ju är kul! (Och eftersom jag bytte efternamn när jag gifte mig så kan jag ju tjuvkika på gamla klasspolares sidor, men de kan inte hitta mig. Moahahaha)Däremot har jag varken lust eller ork att sätta mig in i alla miljontals funktioner som finns.

Vad tycker Ingemar 63 om Facebook då? :-D

Kattmamman (a.k.a. Bridz) sa...

Jag var inte med tidigt före alla andra, och då får det vara.

Nu sitter jag och hoppas att flugan Facebook ska ta slut så att jag slipper känna mig så utanför ;-)

Anna-Bell sa...

Ylwa- Nej jag fattar inte heller grejen med att ladda ner saker hela tiden. Kanske det kan ha med att göra att jag inte vet hur man gör...

Solkatten- Ingemar 63, min bonuspappa, sa att han inte fattade vad facebook var men att han gjorde sig medlem för att han hade fått en förfrågan av mig och för att de hade pratat om det så mycket på radion. Själv vill jag inte att han ska ta del av det evenuella trams som kan förkomma på facebook. Jag menar, han är ju som en pappa för mig och det känns konstigt om han håller koll på mig. Ingemar and Anna-Bell are friends now stod det och sedan blockade jag honom. Fick så himla dåligt samvete efteråt. Han hade ju inga fler vänner på facebook...

Kattmamman- Vi får se om du kan hålla dig från att gå in, göra dig medlem och kolla läget lite på facebook;)