Gårdagen

Gårdagen var rätt intensiv kan man säga. Jag jobbade mellan 8.30 och 12.30 och sedan kom sambon och Prinsen och hämtade mig. Vi åkte mot Uppsala och när vi kom fram sov Prinsen i bilen. Jag gick upp ensam och fick komma in till ett rum på en gång. Läkaren kom och talade om att av våra sex hade två sett fina ut och delat sig som de skulle. En till oss och en till frysen. Att få tillbaka två gick inte eftersom det såg för bra ut enligt läkaren. Risken för tvillingar är stor men graviditetschanserna ökar inte mer än med sex procent enligt honom. Jag steg upp i gynstolen och fick se den fina fyrcelliga på tv-skärmen. Läkaren sa att den ser ut att vara en 10-poängare och att vi har 42% chans att detta försök fungerar. Det låter bra men jag undrar självklart varför det då inte tar sig. Men bättre att ha goda odds än inte även om vi många gånger hamnar på fel sida om statistiken

När jag var klar skålade jag med cider för mig själv på mitt rum innan jag gick ner till bilen. Prinsen sov och vi åkte tillbaka till Stockholm. Väl där släppte sambon av mig vid Nålmannen som idag hade vikarie. Det var Nålkvinnan som visade mig till ett rum. Jag hade tid 15.30 och då blev jag visad till ett rum med soft musik och dämpad belysning. Efter att ha suttit och trummat en kvart kom Nålkvinnan in och satte nålar. Jag undrade hur länge nålarna skulle sitta eftersom jag skulle få skjuts (vi hade bestämt 16.30) och hon svarade "en halvtimme".

Efter rätt länge i mörkret med nålar kom Nålkvinnan in och sa att det var en rätt lång halvtimme. "Drick nu lite rött te så att du inte behöver stressa iväg." "Tack men jag tror att jag måste till min skjuts" sa jag och tittade på klockan som var 16.45. I samma stund ringde sambon. "Var fan är du? Jag står i korsningen och Prinsen har spytt". Jag ilade iväg och fann min prins nerkräkt i bilen med sambon bredvid. Vi bestämde oss för att åka till Barnsjukhuset.

På Barnsjukhuset talade vi om att Prinsen haft magsjuka i en vecka och att vi ville veta om han var uttorkad. Prinsen undersöktes och jag blev imponerad över hans lugn och mod. Han sa ingenting när sköterskan stack honom i fingret och höll kvar en lång stund för att fylla ett litet rör med blod. Inte heller när läkaren klämde på hans mage protesterade han. Prinsen gapade stort och lät henne titta i öronen, duktiga killen. Efteråt ville han ha ett klistermärke och valde ett med Musse. Efter tre timmar på Barnsjukhuset fick vi veta att Prinsen inte är uttorkad och att vi ska fortsätta på samma sätt som tidigare; Med vätskeersättning, med mycket att dricka, med saker som han vill äta, med små portioner. Fick en sjukskrivningslapp av läkaren till Försäkringskassan så att Prinsen kan repa sig i lugn och ro.Vi lämnade Barnsjukhuset vid 20.00, glömde kvar Musseklistermärket och åkte hem.

I morse var Prinsens blöja torr igen efter natten och vi får fortsätta truga med dricka och sådant han tycker om. Släktkalaset som är idag har bangats av familjen Anna-Bell. Sambon är bättre. Jag har diarré igen.

I morgon är det dax

Förmodligen i alla fall. Om det nu är så att något av de 6 små äggen har blivit befruktade. Idag kunde man ringa kliniken och höra hur det gått men eftersom man ändå inte vet säkert förrän imorgon så skippar jag det. Imorgon ska jag ringa tidigt till jobbet och säga att jag och sambon delar på vabben och att jag kompar från klockan halv ett. Hoppas att det funkar bra. Sedan drar vi i samlad trupp igen och på eftermiddagen väntar Nålmannen. Egentligen ska vi långanväg på släktkalas i helgen men det funkar nog inte då Prinsen är risig i magen ännu. Ikväll är det vetekudden på magen till Lyxfällen. Och jag ska erkänna, jag är nervös. För att det inte ska finnas något att få tillbaka. För att det inte ska gå vägen nu heller. Men jag hoppas, åh vad jag hoppas.

Äggplocket

Vi åkte iväg till Uppsala i samlad trupp, Prinsen, sambon och jag. Sambon gick upp först och fixade sitt medan jag och Prinsen väntade i bilen. Efter det gick jag till kliniken. Jag fick sitta en stund i mitt lilla rosatapetserade rum innan jag fick komma in. Sjuksyrran var väldigt snäll och omhändertagande under plockat. Förra gången hittades 16 ägg, denna gång 6. (Är nu orolig att det ska bli många som inte kan befruktas.) Prinsen och sambon åkte iväg och fikade, han är en gambler sambon som vågade det. Men det gick bra. Prinsen varken kräktes eller blev dålig i magen.
Efter plocket mådde jag risigt, var illamående som tusan. Den gulliga sköterskan hämtade te och mackor. Sedan åkte vi hem. Hade ont i magen och somnade på soffan bredvid Prinsen som också var trött. Vi sov i 3 1/2 timme tätt ihop, min fina och jag. Imorgon är det Uppsala igen som gäller. Idag ska jag jobba. Sambon frös som en hund i natt, är dålig i magen ännu och har börjat käka mina utskrivna magpiller. Prinsen petar i sig lite mat men inga mängder och kissar rätt dåligt. Försöker hitta på olika sätt att dricka, som med sugrör, i glögg mugg osv för att det ska bli roligare. Nu önskar jag två saker:

1. Att alla i familjen ska vara helt friska inom en väldigt snart framtid.

2. Att så många ägg som möjligt blir befruktade och att det tar sig denna gång.

Imorgon är det dax

Imorgon bär det av till Uppsala. Det gäller bara att familjen Anna-Bell håller sig från kräkningar och dirreatacker, annars vet jag inte hru det går. Planen är att sambon får gå upp på kliniken och köra sitt race med runkburken medan jag sitter i bilen med Prinsen. Sedan får vi lösa av varandra och han vara med Prinsen i bilen när jag plockas på ägg. Shit vilket pyssel det är med det här.
Denna helg ska vi åka an himlans massa mil för ett släktkalas. Jag längtar till nästa helg för att:

- Vi alla tre förmodligen är friska då, peppar peppar.

- Vi har inga planer och jag vill bara vara hemma.

- Alla besök hos Nålmannen är överstökade.

- Vi har varit i Uppsala två gånger och ska nu ruva.

- Jag kanske kan jobba hela veckan efter den helgen. Om jag har tur.

Giftemål

Så kom nyheten att kronprinsessan ska gifta sig med sin Daniel. Hon ser lycklig ut när hon berättar för hela svenska folket att de nu kan börja tänka på att skapa en familj tillsammans. Fatta vilken press om de skulle ha problem, om Daniels simmare är kassa, om inte Vickan kan bli gravid. Så tänker en kvinna i min sits. Men klart att det kommer att levereras en liten bebbe till slottet, låt säga våren 2011.
Of course.

Rapport

En kort rapport från ett magsjukehem;

Prinsen är fortfarande sjuk, han äter inget men fick igår behålla det mesta av saften han drack. Även sambon är nu sjuk och har spytt som en räv hela natten.

Jag var på jobbet igår. På vilket annat jobb jublar folk (barnen) och kramar en när man kommer? Sötnosarna! Tjurade två gånger på jobbet för att jag:
1. Är helt utmattad av att inte ha sovit bra på flera nätter utan mest torkat kräks.
2. Är orolig att vi måste åka till sjukhuset med Prinsen om detta inte slutar.

Igår tog vi ägglossningssprutan och imorgon ska äggen ut.

Här igen

Den är här igen, denna vidriga och kraftfulla. I natt vaknade Prinsen och kaskadkräktes i sängen. Många gånger. Idag tvättar vi lakan, mattor, kuddar, you name it. Måtte det vara en snabbvariant och ingen långdragen typ som jag hade. I morgon vabbar sambon.

Raska steg

Här går det snabbt framåt. Idag pratade jag med en sköterska på Linné. Hon talade om att ägguttaget blir på onsdag denna vecka och återföringen på fredag. Oh la la. Har helgen på mig att komma på en bra plan för vad jag ska säga på jobbet. Förslag tas tacksamt emot.

Äggblåsor

Nu är besöket hos Doktor L avklarat. Det såg fint ut sa hon. Det har nu gått fem dagar sedan sprutstarten och där fanns 10 större äggblåsor och 11 små. "Det här verkar gå snabbt " sa Doktor L. "Det kanske blir äggplock nästa vecka. Linné ringer dig senare idag och talar om hur det blir." Äggplock nästa vecka, shit! Jag vill verkligen jobba en hel vecka innan det är dax. Jag har varit hemma från jobbet i två veckor nu. Två hela veckor!

För övrigt känner jag mig bättre, jag är hungrig som en varg och äter vitt bröd med kokt skinka och grillad kyckling. I helgen blir det matorgier. Jag känner mig ful efter sjukan, vit, torr och utsvulten (läs kutryggig). Imorgon har jag tid hos dyrfrisören.

Takc MochM för dina snälla ord och tips om fik. Jepp jag bor i Hufudstaden. Det är inte alls omöjligt att jag sitter på ett fik ovanpå Top Shop i eftermiddag;)

Späckat

Jag är hemma idag med, än har det inte gått 48 timmar. Trots det måste jag ut och åka och det känns så där. Idag har jag späckat schema:

9.30 - Ultraljud hos Doktor L

16.00 - Läkartid hos han som håller koll på min sköldkörtel

18.00 - Nålmannen

Till det första besöket har jag förmånen att åka bil eftersom snälla M lånade ut sin igår. Sedan åker jag kommunalt till Förorten igen. Efter att ha varit hemma i några timmar måste jag åka till stan igen. Besöket hos sköldläkaren tar ca 5 minuter och sedan får jag gå och dra på stan för att vänta på tiden hos Nålmannen.

Dilemman:

- Jag har inte så mycket energi så att sitta och åka kommunalt känns krävande.

- Jag är rädd att någon från jobbet ska se mig (kollegor eller föräldrar) och tro att jag skolkar.

- Igår ringde jag Nålmannen och försökte komma då istället men det fanns ingen tid. Idag tänker jag ringa honom igen och fråga om han har tid innan sköldläkaren. "Han kommer tycka att du är asjobbig som ändrar tider hela tiden" sa sambon. Det kan vara svårt att få till alla grejer som ska passa i ens liv. Han får tycka det i så fall.

- Jag har varken ork eller lust att dra runt på stan i flera timmar.

- Jag har egentligen ingen lust att besöka Nålmannen överhuvudtaget men gör det för att jag inte vågar hoppa över en behandling. Jag längtar efter en middag (kanske något annat än torsk?) ihop med sambon och Prinsen och inte att komma hem vid åtta.

- Jag kan inte skjuta på dessa grejer.

Hang up

Så sitter jag här och skriver på mitt projekt och får inte riktigt till det. Jag har fått en hang up. Så nu får ni leka språkvetare a la Fredrik Lindström.

Heter det:

A) Calle somnar i soffan.

Eller

B) Calle somnar på soffan.

Det är dagens lilla fråga.

Tjat

Ja jag känner mig tjatig som ältar mina magåkommor här, men det är min verklighet just nu. Jag vågar knappt skriva det, men jag tror att jag är på bättringsvägen. Jag har inte varit på toa och gjort nr två (sen när blev jag så finkänslig?!) sedan igår på förmiddagen. Jag har ätit av min lista på godkända saker och jag känner mig piggare.

Idag har jag varit och lämnat blodprov. Just nu ligger röret med blod i en brun frankerad påse på väg till Uppsala. Imorgon är det ultraljud. Jag ska inte till jobbet imorgon heller och har fått låna sambons brors bil. Söta han som skjutsade mig idag och som sedan lämnade bilen när jag nämnde att jag måste tillbaka för ännu ett besök imorgon. Jag tror inte att han fattar hur mycket han underlättar för mig, men han vet om vad vi håller på med och vill nog hjälpa till med det han kan.

Prinsen är inte smittbärare sa läkaren igår och idag är han hos dagmamman och leker med sina kompisar efter att inte ha varit där på 1 1/2 vecka. Det är ovanligt att jag är hemma ensam och det känns väldigt konstigt att bara ha sig själv att tänka på och sina egna tider att passa. Nu ska jag skriva ikapp allt jag missat under magsjukan. Och jag ska läsa tidningar. Tre stycken har jag att frossa i.

Lugnad

Jag har varit hos min husläkare. Den lugna, informativa läkaren. Han klämde mig på magen, tittade på mig där jag låg och undrade om jag var orolig. "Ja" pep jag fram. "För vadå?" Undrade han. "Jag är rädd att det ska vara något allvarligt, det slutar ju aldrig." Så började jag gråta. Han klämde klart och talade lugnt om att han inte kände några knölar, att farliga saker inte ter sig så här. Jag har förmodligen bara en magsjuka som inte vill ge med sig. "Hur mycket har du gått ner, du var smal innan?" sa han. Jag visade fyra fingrar.

Jag har fått piller utskrivet. De ska stoppa upp de våldsamma diarreérna. Det är sträng diet som gäller,så ska jag lämna blodprov så att de kan utesluta salmonella. Någon amöba är det inte tal om.På fredag ringer han till mig, snälla läkaren. Han ville försäkra sig om att det är bättre.

Dagens hjältar:
- Snälla läkaren
- Återigen mamma med man som kom hit och styrde upp

Doktorn

Jag är inte bättre. Detta är 6:e dagen med magsjuka. Idag ska jag till läkaren.

Bakslag

Jag skulle gå till jobbet idag. Trodde jag. Igår åt jag middag och en stund efter det var det kört igen. Jag kallsvettades, mådde illa och kräktes slutligen kaskader. Hela natten har jag mått illa och återigen har jag såsbajsat hela förmiddagen. Detta är magsjukan från hell. Det är inte bra att äta fullkornspasta med lax efter en magsjuka. Man måste äta skonsam mat sa hon på sjukvårdsrådgivningen. Jag som trodde jag var bättre och kunde stoppa i mig lite mat. Nu får jag äta och dricka endast dessa saker den närmsta tiden:

- Vatten
- Blåbärssoppa
- Vitt rostat bröd med smör på.
- Skorpor
- Kokt torsk
- Kokt potatis
- Kokt ris
- Frysta blåbär
- Svart te med socker men utan mjölk.

That´s it. Ingen pasta, inga vitamintabletter, inget med mjölk i.

På Linné trodde sköterskan absolut inte att min magsjuka ska påverka behandlingen. Hoppas att hon har rätt. Ännu en gång är Nålmannen avbokad.

Dagens hjältar: Mamma med man som kom hit idag. De handlade en kasse innehållande bra mat (ovanstående lista) och två tidningar till mig och hämtade Prinsen som fick komma med på promenad.

Fixa till

Efter en veckas sjukdom; Mycket måste fixas till. En eloge till sambon som renoverar vårt hus och dagligen ser till att det finns middag på bordet. (Däremot är kan kass på städning.)

Dagens lista på det som måste fixas till:

- Dammsuga två plan (Har gjort det ena)

- Rensa bland Prinsens leksaker. Ta bort det han inte leker med. (Done)

- Städa toaletter (Krafsade lite i en av toaletterna med bajsborsten i ena handen och en sprayflaska rengöringsmedel i den andra här om dagen. Måste göras grundligt nu.)

- Göra snyggt i köket och kylen.

- Ta en långdusch (Bara en sån enkel sak)

- Kasta alla sjukdomskläder, som ligger i högar på övervåningen, i tvätten.

- Noppa ögonbrynen. (Hey ved det händer saker på en vecka. Här snackar vi snart ett M mellan ögonen.)

- Smörja in mig med en fet kräm (Jag kunde knappt dricka i lördags. Jag har tvättat händerna 1000 gånger i helgen. Jag ser ut som ett russin, mina händer som på en 80-åring jag lovar.)

- Ta fram några rätt snygga kläder tills jag ska till jobbet imorgon. Det ska faktiskt bli väldigt kul att komma dit.

A det var väl det.

Starten har gått

I gårkväll när det var paus i Beckfilmen gick sambon ut i köket. Han rotade fram kartongen från kylen, kom in till mig som låg i soffan. Så fick jag mitt första stick av gamle kompisen Gonal-F. 150 enheter kör vi på och jag undrar om det kommer att bli några ägg överhuvudtaget med den låga dosen.

Vi är alltså på gång igen. Med det femte syskonförsöket, med den tionde behandlingen totalt. Tionde! Vi är alltså inne på tvåsiffrigt. Måtte det fungera denna gång. Snälla, kan det bara gå vägen nu!

Efter en helg utan mat är jag konkav. Inga vitaminer har svalts ner, varken i form av tabletter eller mat. Idag är jag hemma igen för att hålla på 48-timmarsregeln efter magsjuka. Ska äta upp mig och städa huset.

Dagens fråga: Vem har kastat in alla dammvargar i huset? (Som nästan hugger mig i hälsenorna.)Tips tages vänligen emot.

Tålamod

Oftast har jag gott tålamod på jobbet, det är en styrka, ett måste, i min bransch och har man det inte från början är det bäst att se till att skaffa sig det så snart som möjligt. Så klart varierar tålamodet från dag till dag. När det gäller Prinsen är mitt tålamod om ännu längre, många gånger känns det oändligt. Nästan jämt när det gäller Prinsen behåller jag mitt lugn även när jag hamnar i mindre smickrande situationer. Jag är inte tålmodig och lugn av mig själv, jag kan vara rätt hetsig och säga vad jag tycker, är inte speciellt konflikträdd eller lugn som Tomas Di Leva själv. Hur som helst. Jag tror att mitt tålamod till Prinsen delvis är uppbyggt på att jag fick vänta så länge innan han kom, att jag hann tänka så många tankar, att det aldrig var självklart. Att mitt tålamod bygger på den stora lyckan och den innerliga längtan, fattar ni? Att jag inte tillåter mig att flippa för minsta lilla, att jag avskyr den skrikande mamman (ja tyvärr ofta mammor) på ICA som hetsigt drar sitt barn i armen och höjer rösten gång på gång. Skärp dig bara, vill jag säga. Du fick ett barn, var tacksam och glad för fan. Lyft bort honom/henne skrikandes från godishyllan, men skrik inte själv. Bryt cirkeln.

Jag tappade tålamodet igår. Det var inte värsta grejen, det händer inte ofta och jag vet att det är mänskligt. Ändå känner jag mig dålig. Är det för att jag som faktiskt är utbildad pedagog borde veta bättre, borde kunna lugna mig och ta det vuxet? Är det för att jag i mina tidigare barnlösa år lovade mig själv att bli den bästa mamman om jag någongång fick chansen? Eller är det för att det är så fruktansvärt barnsligt och lågt att skrika Fittpippi inför sin tvååring för att man inte får på en film?

Jag reflekterar. Alltså kan jag förändra mig och göra det bättre nästa gång. Jag tror faktiskt att jag är en god mor åt Prinsen. Eller, jag vet det. Jag fick bara en tröttflipp. Det är mänskligt.

Ingen kraft

Idag: Sambon skulle iväg på ett ärende. Prinsen vrålade och skrek, ville se på Pippi. Jag utan tålamod och kraft, försökte få på de högteknologiska sakerna att funka förgäves. Prinsen skrek ihärdigt om Pippi och till slut tappade jag tålamodet och blev grinig, slog i soffan och skrek tillbaka "Sluta skrika, jag försöker på den här fans tv:n!" Ringde till sambon, sur som ättika. "Jag måste få på den där jävla fittpippi." "Vad?" undrade han och guidade mig till filmen som Prinsen nu sitter nöjd och tittar på.Och här sitter jag och känner mig som en urusel mamma som brusar upp för en sån banal sak som att jag inte får på filmen och som blir stressad för lite skrik. Jag är bara så utmattad. Så totalt kraftlös. Influensa, magsjuka och mens. Det har tagit av mina krafter.

Värsta dagen på länge

Igår var det värsta dagen på länge. Jag mådde illa hela dagen, hade såsbajs konstant trots att jag inte fick ner något annat än små klunkar vatten. Ja jag mådde illa som stavas I L L A. Inte lite småkyvens, lite lätt molande, utan rejält. Det åkte hiss hela dagen. Det var en dag av svaghet och tortyr. När jag grät till slut av utmattning och Prinsen undrade "Vad är det med mamma?" Fatta vilken lättad när jag på kvällskvisten spydde som en räv och sedan upptäckte att jag mådde bättre.

Idag kom mensen. Ikväll börjar vi med sprutorna.

Urk

Mår fortfrande pyton. Har fått i mig två rostisar med svart te till frulle. Efter den ena mackan var jag tvungen att ta en sittning på toan, detta är verkligen utmattande. Och som vanligt när jag är dålig blir det bad stämning med sambon, varför blir det alltid så? Alltså jag lovar, varje gång. Han har många goda kvaliteér men någon sjuksyrra är han då inte och själv är man väl inte för munter som har varit hemma i en hel vecka och är som ett utskitet lingon. Usch och fy.

Ha en underbar alla hjärtans förresten. Får se om man kan surpla i sig lite buljong eller nåt till kvällen. Käka en munsbit till mig också är ni snälla. Detta suger.

Magsjuka

I början av veckan hade jag någon form av influensa med feber och värk i kroppen. I mitten av veckan var Prinsen dålig i magen (vet inte hur det är idag för han har inte gjort nr 2.) Idag har jag magsjuka. Har inte ätit en bit sedan i går på dagen och är allmänt risig.

Sms till sambon:
Testa att må illa hela natten, att skita som en örn hela förmiddagen och sedan dra ut på fastande mage och åka stjärtlapp. Fick muta Prinsen med glass när jag var tvungen att rusa in på toan.

Svar från sambon:
Älskling, hur har du det? Garvade så åt ditt sms. Det gjorde alla gubbar här i byggboden.

Kul att man kan glädja nån. Trevlig helg!

Efter

Jag har halkat efter. Som nyårslöfte har jag att jag ska skriva fem sidor varje vecka på det projekt jag har startat. Nu har jag varit sjuk och har halkat efter i min tidsplan. Summan av det hela är att jag måste skriva i kapp och det är nio sidor tills på måndag. Annars får jag böta. Eller får spöstraff. Eller något annat smärtsamt.

Amöba

Polaren P var här i fredags och lagade mat. Innan han satte igång talade han om att han har amöba efter att ha druckit vattnet i Indien. (Han kom hem för två veckor sedan och har redan rest iväg igen till Asien.)
"Amöba!" sa jag. "Det smittar väl inte?! Jag vill inte att vi ska få något, och allra helst inte att Prinsen ska smittas."
"För att bli smittad måste man typ slicka mig i röven" sa Polaren P och jag litade på honom.

Nu har Prinsen dirre sedan igår och jag ringde till sjukvårdsrådgivningen i förmiddags.
"Nej det är nog ingen fara alls" sa hon i andra änden. "Bara han har god handhygien, han med amöban, så är ni inte smittade."
"Det antar jag" sa jag och lade på.

"Men du har väl städat toan?!" utbrast vännen K när vi pratade om ämnet.
"Njä, inte efter att han var här. Borde jag det eller?"
"Alltså jag har hört att det smittar som fan. Tänk om han bajsade hos dig...Ring och fråga honom. "
"Ja shit, inte vet jag om han bajjade på vår toa. Jag får maila i så fall. Han är i Asien."

Japp jag har städat toan grundligt idag. Japp Polaren P ligger himla risigt till om det finns amöba i vårt hus. Jag lovar.

För gammal för att bli mamma

"Vad kul att du ska bli mormor" sa jag till kokerskan i personalrummet en dag förra veckan när hon berättade. "Är det din dotters första barn?"
"Hon har två tonåringar sedan tidigare. Hon är 41 och jag tycker egentligen att hon är för gammal för att få barn. Man borde inte skaffa barn efter 30."
"Så då borde inte jag ha några fler barn då, jag som är 33" sa jag.
"Jodå" sa hon och jag tyckte att hon rodnade lite.

Dagens, veckans, det stående ordspråket: Tänk först, tala sen.

Lasermannen avbokad

Idag bokade jag av tiden hos Lasermannen som jag har imorgon. Motvilligt. Längtar inte dit eftersom det gör rätt ont, men vill bli av med skiten så snabbt som möjligt. Läget är så att Prinsen nu är risig i magen. Och hans mormor vill inte riskera att smittas så behandlingen skjuts på framtiden. Imorgon är det vabb som gäller.

När jag blir stor...

"När jag blir stor ska jag bli kock." Så sa Prinsen igår och jag log. Han gillar att äta mat. Han gillar att laga mat, att stå vid sin spis och röra i grytorna. Undrar vad han verkligen kommer att jobba med när han blir stor, det är nästan svindlande att tänka så långt fram, att tänka på Prinsen som en ung man. Kanske att han kommer att jobba med mat som vi, hans mamma och pappa, gjort tidigare, som hans moster gör fortfarande.
"Det sa du redan när du var 2 1/1 år" ska jag säga då. "Att du ville bli kock."

Hemma ännu

Jag är fortfarande hemma och är sjuk. Trist att inte orka med lika mycket som vanligt men behövligt att bara ligga och slappa. Var det ungefär så här det var när jag var föräldraledig eller? Äta frulle, gå ut en sväng (ja vi har varit på tomten jag och Prinsen), äta mat, leka, fika och sova, bara umgås och ta det soft. Jag vill vara det igen! Föräldraledig alltså!

Råden och hur det går

Jodå råden från Nålmannen som finns att följa (och som jag sållar bland) är dessa:

- Inte äta vitlök, gurkmeja, curry, stark kryddad mat, mango, papaya, ananas och aubergine. (Det funkar förrutom att jag då och då äter vitlök som jag älskar.)

- Inte dricka mycket mjölk. (Jag har har endast mjlök när jag dricket te. Äter ost och yoghurt, räknas det måntro?)

- Inte äta för mycket kött. (Jo det gör jag.)

- Inte dricka kaffe, cola och grönt te.(Gör jag inte.)

- Inte dricka juice som är gjort på koncentrat och käka godis och sötsaker. (En och annan godisbit slinker ner.)

- Motionera lagom. (Vad är lagom? Ja inte tränar jag för mycket i alla fall ha ha.)

- Undvik stress. (Går sådär med tanke på jobbsituationen.)

- Ät kosttillskott. (Japp det gör jag.)

- Positivt tänkande! Våra tankar påverkar oss.(Försöker även jag tycker att rådet är stressande. Vet däremot att en IVF kan funka även om man är låg och inte direkt dansar fram i sin tillvaro.)

- Sluta grubbla! Det ger adrenalinpåalag som motverkar graviditet.(Upp och ner med den saken.)

- Umgås med gravida och mammor med bebisar. Den som är gravid utsöndrar genom utandningsluften mycket hormoner som gynnar den som vill bli med barn och en egen bebis som slutmål! (Nix jag umgås inte med några gravida och några bebisar. Jag får väl sätta mig på mödravårdscentralen någonstans och andas in denna hormonstinna luft ha ha.)

Ja dessa råd går de ut med. Även om jag vill köpa konceptet helt, jag går ju ändå dit, betalar dyra pengar och avsätter tid, så är jag lite skeptisk. Jag menar, vad har de för belägg att det gynnar till graviditet för att man umgås med gravida? Jag vill också påpeka att jag i denna text har rättat till alla särskrivningar. Dessa ger enligt mig ett oseriöst intryck. Men som sagt, jag går dit och det ska bli intressant att se hur utgången blir av denna IVF-behandling även om man aldrig kan bevisa att det är akupunkturen som har gjort det i så fall. Hoppas hur som helt på mirakel igen.

Läget

Läget är detta:

Jobbet:
Jodå en löneförhöjning och det var ju bra men även ett till barn till gruppen, en liten sötnos på 15 månader. I torsdags var det andan i halsen hela dagen då vi hde kort om folk igen. Så ringde en av cheferna och sa att det var svårt att få en vikarie.
"Men ni kanske klarar er?" undrade hon.
"Nej det gör vi inte" sa jag. "Vi har 18 små barn på två personal." Den kom ingen vikarie.

Prinsen:
Go som vanligt men trotsig som bara den mellan varven. Han gör klassiker som att slänga sig på golvet i ICA-kassan.
"Jag lill inte!" är en vanlig replik och han ska göra allt själv inklusive klä på sig. Det blir bak och fram och totalt omatchat vissa gånger eftersom han även bestämmer vilka kläder han ska ha på sig. Jag väljer att se det positiva och tycker att det är bra att han har skinn på näsan och inte är någon latmask, utan som är aktiv vid klädval och påklädning.

Behandlingen:
Jag ska köra igång med sprutorna när mensen kommer och det är förmodligen i helgen. Hade lite frågor så jag ringde Linné idag. Sköterskan var trevlig och tog sig tid att lyssna på mina funderingar. Det verkar svårt att få tillbaka två embryon men jag kommer att propsa på det. Ska bli mycket intressant att se hur det går med den korta behandlingen, hur många ägg de kan få ut. Är mer rädd att det inte ska funka än vad jag är pirrig inför försöket. Tyvärr.

Nålmannen:
Ska dit på fredag igen och frågar han en fjärde gång "Vilken dag är du på i cykeln?" så tror jag att jag blir galen och, istället för att säga vänligt, vrålar "Jag ska göra IVF! Fatta!" Förra gången låg det en som var gravid i åttonde veckan på andra sidan skynket. Jag vill också.

Hälsan:
Stressklumpen är för tillfället borta. Kanske att det är för att jag är hemma idag. Jag har feber och ont i kroppen. Prinsen är också hemma eftersom jag inte orkar med en promme till dagmamman så idag har vi kollat en hel del på Pippi och myst i soffan. För övrigt är jag lite trött, trots alla vitaminer jag pillar i mig, och rätt avmätt på tjocka magar och bebisar. Antar att det är för att behandligen börjar närma sig. I papper som jag fick av Nålmannen står det att man ska umgås med små bebisar. Ok, visst om jag hade någon nära vän med bebis. Men hade jag fått det rådet innan Prinsen kom hade jag nog bett någon att stoppa upp tipset i häcken.

Gårdagen

En chef som ringde och sa att vi får ännu ett barn till avdelningen, en stressklump i bröstet igen, 900 spänn i löneförhöjning. Ungefär så såg arbetsdagen ut igår.

Gång tre

Igår var det tredje gången hos Nålmannen. Tips till den kvinnliga (akupunktören?) som håller till i samma lokaler:

- Stampa inte när du går fram och tillbaka över golven. Folk pröjsar dyra pengar för att få nålar och en stunds avkoppling.

- Skippa snacket med andra kunder (patienter?) att du ska åka på solsemester och är rädd för att flyga. Tystnad tack som sagt.

Idag är det lönesamtal. Intressant. Några gissningar vad en kommunalt anställd förskollärare kan få för höjning?