Tjat

Ja jag känner mig tjatig som ältar mina magåkommor här, men det är min verklighet just nu. Jag vågar knappt skriva det, men jag tror att jag är på bättringsvägen. Jag har inte varit på toa och gjort nr två (sen när blev jag så finkänslig?!) sedan igår på förmiddagen. Jag har ätit av min lista på godkända saker och jag känner mig piggare.

Idag har jag varit och lämnat blodprov. Just nu ligger röret med blod i en brun frankerad påse på väg till Uppsala. Imorgon är det ultraljud. Jag ska inte till jobbet imorgon heller och har fått låna sambons brors bil. Söta han som skjutsade mig idag och som sedan lämnade bilen när jag nämnde att jag måste tillbaka för ännu ett besök imorgon. Jag tror inte att han fattar hur mycket han underlättar för mig, men han vet om vad vi håller på med och vill nog hjälpa till med det han kan.

Prinsen är inte smittbärare sa läkaren igår och idag är han hos dagmamman och leker med sina kompisar efter att inte ha varit där på 1 1/2 vecka. Det är ovanligt att jag är hemma ensam och det känns väldigt konstigt att bara ha sig själv att tänka på och sina egna tider att passa. Nu ska jag skriva ikapp allt jag missat under magsjukan. Och jag ska läsa tidningar. Tre stycken har jag att frossa i.