Jag är hemma idag med, än har det inte gått 48 timmar. Trots det måste jag ut och åka och det känns så där. Idag har jag späckat schema:
9.30 - Ultraljud hos Doktor L
16.00 - Läkartid hos han som håller koll på min sköldkörtel
18.00 - Nålmannen
Till det första besöket har jag förmånen att åka bil eftersom snälla M lånade ut sin igår. Sedan åker jag kommunalt till Förorten igen. Efter att ha varit hemma i några timmar måste jag åka till stan igen. Besöket hos sköldläkaren tar ca 5 minuter och sedan får jag gå och dra på stan för att vänta på tiden hos Nålmannen.
Dilemman:
- Jag har inte så mycket energi så att sitta och åka kommunalt känns krävande.
- Jag är rädd att någon från jobbet ska se mig (kollegor eller föräldrar) och tro att jag skolkar.
- Igår ringde jag Nålmannen och försökte komma då istället men det fanns ingen tid. Idag tänker jag ringa honom igen och fråga om han har tid innan sköldläkaren. "Han kommer tycka att du är asjobbig som ändrar tider hela tiden" sa sambon. Det kan vara svårt att få till alla grejer som ska passa i ens liv. Han får tycka det i så fall.
- Jag har varken ork eller lust att dra runt på stan i flera timmar.
- Jag har egentligen ingen lust att besöka Nålmannen överhuvudtaget men gör det för att jag inte vågar hoppa över en behandling. Jag längtar efter en middag (kanske något annat än torsk?) ihop med sambon och Prinsen och inte att komma hem vid åtta.
- Jag kan inte skjuta på dessa grejer.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag förstår att du längtar efter annat än torsk. Fy så trist. Men se nu till att bli frisk, kan ju aldrig vara bra att vara dålig sådär länge.
Och det är klart du ska ringa nålmannen och se om han kan ändra tiden. Han får tycka du är så jobbig han vill. Du köper ju faktiskt en tjänst av honom, du har din fulla rätt att ställa krav.
Skulle det inte gå kan jag rekommendera fiket uppe på Topshop på Drottninggatan (för visst bor du i Shlm?). Det är rätt undanskymt, man brukar aldrig springa på någon, dom har sköna fåtöljer och med en tidning i handen och alla människor som springer förbi en våning ner på Drottninggatan att glo på går tiden fort.
Annars får det väl bli hatt och solglasögon?! :o) Är ju faktiskt sol här i huvudstaden idag. Fast mössa långt neddragen kanske räcker och blicken i marken.
Sen är det ju faktiskt så att även fast man är sjuk är det okej att gå ut, du ska ju till läkaren. Skulle du möta någon är det ju bara att säga det.
Hoppas dagen blir till det bästa till slut!
m.
Usch ja, förstår att runflaxande på stan inte står överst på sånt-som-man-vill-göra-en-fredagkväll-listan. Kanske lite sent påtänkt,men jag tror faktiskt att en skippad nålbehandlingar inte har någon betydelse. Enligt nålmannen himself "minns kroppen" och är "lättväckt" när den har vant sig vid akupunktur. Så nu vet du det ;-)
Du får sikta in dig på en skön lördag med dina fina istället.
Kram
Skicka en kommentar