Prinsen äter nästan bara barnmat på burk. Tycker att det är smidigt, man vet att de får i sig grönsaker, kött osv och så har vi ju min sätta-i-halsen-noja.
Jag är så rädd för att Prinsen ska sätta i halsen och jag vet inte varför. Det är stora nojan. Ett tag kväljde han mycket, då vi började med mat i lite större bitar. Nu mer spottar han ut om det är någon bit som inte passar. Att lämna sexmånadersburkarna och gå över till dem från åtta månader var jobbigt. För mig. Jag satt och nojade över att Prinsen skulle sätta något i halsen och han kväljde. Samtidigt var jag rädd att hamna i puréträsket.
Jag tror att burkmat är näringsriktig men blir rädd då folk påpekar att det inte är bra med burkmat, att det inte är tillräckligt bra med vitaminer i den maten som dessutom micrar. Så klart att det är jättebra med hemlagat men jag har bara inte kommit i gång. Måste jag ha dåligt samvete för att min son hittills mest har ätit mat på burk? Det har jag. Jag vet många som gjort likadant. Jag menar, barnmat på burk måste ju var bra. Det skulle inte få säljas annars. Eller?
Visst får Prinsen smaka massor av saker då vi äter men det är liksom inga hela portioner. Jag har tänkt att "Snart ska han få börja äta vår mat" men så har jag kört på i gamla hjulspår. Men nu är han ett år och nu jä*lar ska här köras igång. Har skrivit en matsedel för hela veckan. Projekt Alla-äter-samma-mat-till-middag-klockan-halv-sex har börjat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar