Midsommar

Vi var hemma igår, hade lite folk här. Fina sambon grejade med maten och ingen tyckte att det var konstigt att jag inte drack, för det gör jag knappt annars heller. Syrran var här och klagade i smyg på hur tråkiga vissa av sällskapet var. Jag satt med blod och mensvärk men lyckades glömma det en stund när vi satte igång med Sing star. Spelade sällskapsspel framåt nattkröken och det var rätt jobbigt för karlarna var för fulla och satt och babblade högljött och hade svårt att hänga med. Sambon hade rödvinsgaddar och försvann från rummet utan ett ord vid 23-snåret. Han återfanns i bara kallingarna, snarkandes i vår säng. Jag försökte hålla ribban uppe trots att jag mådde illa av både mensvärk och trötthet. Prinsen och jag hade varit uppe sedan 5.45. Vid 1.30 drog gästerna (förutom syrran + barn som sov över) och det kändes nästan som att jag kastade ut folk, men jag orkade inte mer.

Började blöda igen på morgonen och syrran gjorde starkt kaffe (jag dricker endast rött te.) Hennes kommentar var: "Tur att jag inte är gravid, för då hade jag nog fått missfall så starkt som det här kaffet är. Rena rama fosterfördrivningsmedlet."

Idag är det dag 9 med blod och i morse såg jag en blodklump stor som en halv femkrona. Gjorde ett test igen (clearblue gör storkovan på mig) mitt på dagen och det var starkt positivt. Humöret har inte direkt varit på topp idag. Är stressad, trött, labil och har katastroftankar. Ska ringa gynakuten och se om jag blir något klokare. Sen ska jag däcka i soffan med en mjuk filt över mig.

Tjing.