Idag hade jag tid för ultraljud. Jag skulle få se den lilla på skärmen, titta på det pyttelilla hjärtat, börja gråta av glädje. Jag skulle tala om hur glad jag var att det funkade ännu en gång, och tänk, av samma "kull" som Prinsen blev till.
Jag skulle gå hem med en ultraljudsbild i fickan, som jag skulle gömma hemma i garderoben för att ingen skulle se den så tidigt. Jag skulle ta fram bilden ibland när ingen såg, jag skulle titta på den, undra vem denna lilla skulle bli.
Det blev inte så.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
KRAM
Det är inte rättvist.
*kramar om*
Så ledsamt. Varm kram.
Åh. Kram. Hoppas så att det blir ändå, en annan gång.
Skicka en kommentar